Rättspsykiatri

Kursen tillhör fördjupningsblocket i specialisttjänstgöringen inom vuxenpsykiatrin och har som målsättning att förmedla kunskap om den straffrättsliga regleringen gällande psykiskt störda lagöverträdare i Sverige enligt den svenska Brottsbalken. Kursen inkluderar också en genomgång av påföljden rättspsykiatrisk vård, såväl gällande lagstiftning som vårdinnehåll. Dels lagstiftning och dels vårdinnehåll. Vidare ges en översiktlig beskrivning av organisation och säkerhet. Bemötande vid hot och våld berörs. Det juridiska begreppet allvarlig psykisk störning gås igenom liksom skillnader mellan LPT och LRV. Riskbedömning med avseende risk för våldsamt beteende och risk för återfall i brott berörs. Etiska aspekter och mänskliga rättigheter diskuteras utifrån användandet av psykiatrisk tvångslagstiftning.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte och kompetensmål Syfte:

Kursens syfte är att ST-läkaren ska få kunskaper tillräckliga för att som specialist kunna tjänstgöra som bakjour vid en psykiatrisk vårdenhet som också bedriver rättspsykiatrisk vård med och utan särskild utskrivningsprövning, samt att bibringa översiktlig kunskap om lagföring av psykiskt störda lagöverträdare, med fokus på den utredande rättspsykiatrins roll, liksom något om psykiatriskt omhändertagande inom Kriminalvården.

Kompetensmål:

Efter kursen ska du kunna:

Tema: Brott 

1. Redogöra för grundläggande fakta kring bakgrundsfaktorer till brott som till exempel psykiatriska tillstånd och substansbruk.

Tema: Rättspsykiatrins juridiska uppdrag

2. Redogöra för psykiatrins och rättspsykiatrins juridiska uppdrag. Kunna förstå ett rättspsykiatriskt yttrande till domstol. Redogöra för hur en rättspsykiatrisk undersökning (RPU) går till.

3. Tillämpa och analysera begreppet allvarlig psykisk störning (APS) i psykiatriska vårdsituationer.

Tema: Organisation kring psykiskt störda lagöverträdare

4. Beskriva hur häkte, anstalt och institutioner för tvångsvård ser ut och fungerar.

5. Redogöra för hur den rättspsykiatriska utredningsverksamheten och vården är organiserade och samverkar.

Tema: Behandlingsmetoder

6. Redogöra för evidensbaserad behandling för att reducera aggressivitet och andra riskfaktorer för återfall i brott.

7. Tillämpa LRV i vård av patienter. Redogöra för skillnader mellan LPT och LRV. Redogöra för omständigheter kring akut rättspsykiatrisk vård.

8. Genomföra en riskbedömning med hjälp av klinisk kunskap och beslutsstöd.

Tema: Rättspsykiatriskt teamarbete

9. Förstå läkarens roll att leda rättspsykiatriska team i utredning och vård genom att integrera olika yrkesgruppers kompetenser.

Tema: Vård, omvårdnad och bemötande

10. Utveckla strategier för att hantera sin egen och patientens rädsla och samtidigt upprätthålla integritet i vårdmiljön.

Tema: Etik, idéhistoria och filosofi

11. Identifiera etiska problem inom rättspsykiatri och föra en diskussion om gränslandet mellan lagens krav, läkarkårens etik och mänskliga rättigheter.

Uppdaterat 2021-09-16

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.