Äldrepsykiatri

Kursen ligger inom fördjupningsblocket för ST-läkare inom vuxenpsykiatrin och dess syfte är att du ska utveckla dina kunskaper och bli bättre på att hjälpa den eftersatta gruppen äldre med psykiska sjukdomar och demenssjukdomar.

Äldrepsykiatri är en komplex värld med utmanande diagnostik och behandling. Äldres psykiska hälsa formas både av åldrandeförändringar i hjärnan och den förändrade livssituationen. Sjukdomarna ter sig annorlunda och påverkas också av kroppsliga sjukdomar och kognitiva störningar. 

Ämnen som behandlas under kursen är bland annat: gerontologi ur ett äldrepsykiatriskt perspektiv, depressionssjukdomar, ångestsjukdomar och sömn hos äldre, beroendesjukdomar hos äldre, psykossjukdomar hos äldre, Psykofarmakologi ur ett äldreperspektiv, Demenssjukdomar och Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demens, juridik i akuta situationer med äldre patient och konfusion. (SoS "äldrepsykiatri")

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte och kompetensmål

1. Äldrepsykiatri är komplext med utmanande diagnostik och behandling.

Äldres psykiska hälsa formas bland annat av åldersförändringar i hjärnan och en förändrad livssituation. De psykiatriska sjukdomarna kan yttra sig annorlunda och påverkas av kroppsliga sjukdomar och kognitiva störningar.

Syfte

Att du ska bli bättre på att diagnostisera och behandla den växande gruppen äldre med kognitiva och andra psykiska sjukdomar.

Kompetensmål

1. Epidemiologi och demografi:

Ha kännedom om relevanta epidemiologiska och demografiska data om psykisk sjukdom hos äldre och om normalt åldrande.

2. Den åldrande hjärnan:

Kunna tillämpa kunskap om den åldrande hjärnan för att förklara bakgrunden till uppkomst av psykisk sjukdom hos äldre.

3. Diagnostik

Kunna genomföra och värdera diagnostiska utredningar omfattande:

1. Sjukdomshistoria och symtombild.
2. Somatisk och psykiatrisk differentialdiagnostik.
3. Olika hjärnavbildningsmetoder och laboratorieundersökningar.
4. Adekvata skattningsskalor.
5. Strukturerad suicidriskbedömning.

4. Äldrepsykiatriskt sjukdomsspektrum:

1. Identifiera och handlägga vanliga äldrepsykiatriska sjukdomar och tillstånd såsom affektiv sjukdom, kognitiv sjukdom, BPSD, konfusion, ångestsjukdom, psykossjukdom och missbruk samt skilja mellan dessa.
2. Värdera samsjuklighet inom det äldrepsykiatriska sjukdomsspektrat och skilja mellan psykisk sjukdom och symtom vid somatisk sjukdom hos äldre.

5. Behandling

1. Välja och motivera valet av biologiska, psykologiska eller sociala behandlingsmetoder för äldre med psykisk sjukdom.
2. Tillämpa farmakodynamiska och farmakokinetiska principer vid förskrivning och ordination.
3. Utvärdera effekt, biverkningar och interaktioner av insatt behandling.

6.  Äldres situation i samhället

1. Redogöra för vilka olika vård- och omsorgsgivare (regionalt finansierade, kommunalt finansierade, privata) samt intresseföreningar det finns för äldre med psykisk ohälsa.
2. Ha kunskap om bemötande av äldre från olika kulturer och kunna diskutera sjukdomssymptom utifrån kulturell identitet.
3. Uppmärksamma behov av och kunna medverka i samordnad vårdplanering med patient, anhöriga/närstående och biståndsbedömare.
4. Redogöra för juridiska aspekter inom äldrepsykiatri.

7. Omvårdnad/bemötande

1. Reflektera kring etiska problem vid psykisk sjukdom hos äldre.
2. Analysera hur bemötande och omvårdnad påverkar uttryck av psykiska sjukdomssymptom.

Uppdaterat 2021-10-27

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar

Obligatorisk litteratur

Böcker

Björkstén, K. S. (2013). Äldrepsykiatri - kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svenska Psykiatriska Föreningen. 

Karlsson, I (2018). Migration, åldrande och psykisk sjukdom. I Bäärnhielm, S. (2018). Transkulturell psykiatri: kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svenska Psykiatriska Föreningen. (kap. 14).

Marcusson, J. (red.) (2011). Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber. 

Riktlinjer och rekommendationer

Läkemedelsverket (2009). Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom – ”BPSD”. (s. 15-24).

Läkemedelsverket. Tham, A. (2016). Behandling av depression och ångestsyndrom hos äldre. (s. 40-43)

Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd för styrning och ledning.

Socialstyrelsen (2019) Läkemedel som kan orsaka allvarliga rubbningar i hjärtats rytm.

Artikel

Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T (2019) Alkoholen och samhället 2019: Alkohol och äldre, Stockholm: Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, CERA & IOGT-NTO.

Kok, R.M. & Reynolds C.F. (2017). Management of Depression in Older Adults.

Kuerbis, A. et al (2014). Substance Abuse Among Older Adults.  

Mallery, L., MacLeod, T., Allen, M. et al.(2019) Systematic review and meta-analysis of second-generation antidepressants for the treatment of older adults with depression: questionable benefit and considerations for frailty. BMC Geriatr 19, 306 .

Nilsson, U. (2018). Läkemedelsberoende hos äldre.Svensk geriatrik 2018, nr 4: s.22-24 

Uppdaterat 2021-10-27

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.

Obs! Kursen i Linköping HT 2021 omfattar fem kursmötesdagar. 

Preliminär planering av kurser

HT 2024: Sydöstra region. 

VT 2025: Stockholm och Västra Götalandsregionen.

Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).