Depression för barn- och ungdomspsykiatrin

Kursens övergripande mål är att du som ST-läkare tillägnar dig färdigheter och kunskaper gällande utredning och behandling av depression hos barn och ungdomar. Du får såväl teoretiska som praktiska kunskaper i ämnet och förväntas exempelvis öka dina kunskaper i diagnostik av depression och förmåga att använda dig av bedömningsformulär och annan sammanfattande bedömning. Du ges möjlighet att utveckla din förmåga i att genomföra strukturerade samtal med patient och närstående och även att anpassa samtalet till patientens depressionsbörda m.m. I kursen ingår även behandling av depression, där du får ökade kunskaper i hur psykosocial basbehandling, specialiserade psykoterapier samt farmakologisk behandling kan fungera.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte 

Kursen syftar till att ST-läkaren tillägnar sig goda kunskaper samt färdigheter i stegvis utredning och behandling av depression hos barn och ungdomar.

Kompetensmål 

1. Bakgrund 

1. Beskriva prevalens, incidens och förlopp
2. Redogöra för neurobiologiska mekanismer
3. Identifiera och värdera individuell sårbarhet samt bakomliggande, utlösande och vidmakthållande faktorer
4. Identifiera och värdera skyddsfaktorer
5. Redogöra för genus-, ålders-, kulturella och sociekonomiska skillnader samt identifiera högriskgrupper

2. Diagnostik av depression

1. Kartlägga livsituation och funktion med fokus på depression
2. Använda sig av identifierande frågor för att upptäcka depression
3. Använda sig av en tydlig diagnostisk process vid depression genom att identifiera gestalt, debut och förlopp
4. Identifiera och värdera förekomst, varaktighet och omfattning av kärn- och tilläggssymtom för depression och värdera om tröskelvärden är uppfyllda
5. Identifiera eventuella tidigare depressionsepisoder och tidigare behandlingssvar
6. Värdera psykiskt status vid depression i olika åldersgrupper och svårighetsgrader
7. Bedöma hur depressionen påverkar funktionsnivån 

3. Samsjuklighet och differentialdiagnostik

1. Identifiera och värdera såväl psykiatrisk som somatisk samsjuklighet och alternativa diagnoser inklusive substansbruk med särskilt fokus på överlappande symtom
2. Ta ställning till behov av fördjupad bedömning inklusive provtagning och somatisk undersökning

4. Bedömningsinstrument

1. Använda sig av bedömningsformulär och värdera svaren

5. Sammanfattande bedömning

1. Väga samman ananmnes, status och andra fynd och formulera en sammanfattande bedömning avseende depressionsdiagnos inklusive svårighetsgrad och komplexitet
2. Reflektera över vidmakthållande faktorer av betydelse för depressionssyndromet
3. Ta ställning till differentialdiagnoser och relevant samsjuklighet
4. Bedöma suicidrisk
5. Förmedla individuellt anpassad information angående bedömningen

6. Behandling

1. Förmedla individanpassad psykoedukation om depression, behandlingsmöjligheter och prognosRedogöra för behandlingsalgoritm
2. Diskutera lämpliga behandlingsmetoder och formulera en vårdplan
3. Bedöma behov av insatser av andra samverkanspartners såsom skola och socialtjänst 

7. Psykosocial basbehandling

1. Redogöra för den psykosociala basbehandlingens grundprinciper och förväntade effekter
2. Föreslå och motivera till psykosocial basbehandling som första åtgärd 

8. Specialiserade psykoterapier

1. Redogör för grundprinciperna i de vanligaste psykoterapeutiska behandlingsmetoderna; förväntade effekter, biverkningar och plats i behandlingsstegen utifrån evidensläget för barn- och ungdomar
2. Diskutera och välj lämplig psykoterapiform utifrån behandlingsinnehåll, positiva och negativa effekter samt patientens och närståendes önskemål och förutsättningar

9. Farmakologisk behandling

1. Redogöra för relevanta preparats kända verkningsmekanismer, förväntade effekter, biverkningar och plats i behandlingsstegen utifrån evidensläget för barn- och ungdomar
2. Redogöra för farmakologiska algoritmer
3. Ta ställning till, förklara, föreslå och initiera farmakologisk behandling i samråd med patient och närstående

10.  ECT

1. Beskriva indikation för ECT, positiva och negativa effekter
2. Redogöra för genomförandet av ECT-behandling

11. Utvärdering

1. Regelbundet utvärdera positiva och negativa effekter av psykosocial basbehandling och specifika psykoterapier
2. Regelbundet utvärdera effekter, biverkningar och interaktioner av farmakologisk behandling
3. Genomföra förnyad bedömning av utredning och behandling vid otillräckligt behandlingssvar

12. Etik och juridik

1. Tillämpa ett resonemang kring identifiering, utredning och behandling av depressionstillstånd hos barn och ungdomar utifrån ett etiskt- och patientsäkerhetsperspektiv
2. Redogöra för när LPT är tillämpligt vid depression

Uppdaterat 2022-06-22

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur

Böcker

Brent, D.A., Poling, K.D. & Goldstein, T.R. (2013). Deprimerade och självmordsnära tonåringar: en praktisk vägledning i bemötande och behandling. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Stahl, S.M. (2013). Stahl's essential psychopharmacology: neuroscientific basis and practical application. (4th ed.) Cambridge: Cambridge University Press. Kap Mood disorders och kap Antidepressants.

Artiklar

Thapar, A., Collishaw, S., Pine, D.S., Thapar, A.K. (2012). Depression in adolescence. Lancet. Mar 17;379(9820):1056-67. doi: 10.1016/S0140-6736(11)60871-4.

Riktlinjer

Socialstyrelsen (2021). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom [Elektronisk resurs] : stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (2014). Riktlinje depression.

Svenska psykiatriska föreningen (2014). ECT: kliniska riktlinjer [för elektrokonvulsiv behandling]. (1. uppl.) Sundsvall.

DEPLYFTET - 10 moduler

1. Det diagnostiska samtalet

2. Självmordsriskbedömning

3. Psykoedukation och vårdplan

4. Skola

5. Rutiner och sömn

6. Föräldradel

7. Aktivering

8. Familjerelationer

9. Utvärdering

10. Förebygga återfall

Uppdaterat 2022-06-22

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.

Preliminär planering av kurser:

HT 2024: Stockholm

VT 2025: ej planerad

Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).