Pris: 7 000-8 000 kr. Kursadministratör: Xiangwei Zhu, xiangwei.zhu@ki.se. Prio Stockholm. Rak turordning.

Course meetings

1. Kursdag 1: 20 Mar 2024 08:00-17:00, Stockholm
   Compulsory
2. Kursdag 2: 21 Mar 2024 08:00-17:00, Stockholm
   Compulsory
3. Kursdag 3: 22 Mar 2024 08:00-17:00, Stockholm
   Compulsory

Event pass

Objectives & Progress is used and forms part of passing the course instance. There are 4 sub objectives in the event.

---

Available places:30 free of 30

Max amount of reserves: 0

Date:12 Feb 2024 to 25 Mar 2024

Deadline for application:1 Oct 2023

Withdrawal can be made up to:1 Oct 2023

---

Psykossjukdomar

Kursen tillhör blocket sjukdomslära bland kurserna för vuxenpsykiatrin. Deltagaren ska under kursen tillägna sig en djupare förståelse för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget rörande psykotiska syndrom. Efter kursen kommer deltagaren att ha utvecklat färdigheter i att omsätta kunskaperna i klinisk praxis. Du får bland annat djupare kunskaper i hur du på ett professionellt och funktionellt sätt kan bemöta patienter och anhöriga, hur du genomför en psykosutredning, ställer diagnos och identifierar komorbiditet. Du får även en teoretisk grund för psykotiska syndrom och kunskaper om farmakologisk behandling av patienter med psykossjukdomar.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

 

 

Syftet: 

Du ska under kursen tillägna dig en djupare förståelse för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget rörande psykotiska syndrom och symptom.
Efter kursen kommer du att ha utvecklat färdigheter i att omsätta kunskaperna i klinisk praxis.

Kompetensmål: 

1. Teoretisk grund för psykotiska syndrom

1. Förstå fenomenologi och tolka symptom samt kunna applicera kunskapen
2. Redogöra översiktligt för det rådande vetenskapliga teoretiska kunskapsläget vad gäller etiologiska och patofysiologiska mekanismer för uppkomst av schizofreni, psykotiska syndrom och symptom
3. Redogöra för epidemiologi (t.ex incidens, prevalens, sociodemografiska fördelning, utvecklingstrender)
4. Förstå sjukdomsförlopp (på kort och lång sikt) och prognos

2. Utredning, diagnostik och uppföljning

1. Förstå grunden för en psykosutredning
2. Tillämpa kunskaper för att ställa diagnos
3. Kunna identifiera komorbiditet och riskfaktorer för vålds- och suicidhandlingar
4. Kunna upprätta en behandlingsplan

3. Kroppslig hälsa

1. Redogöra för förekomst av kroppslig ohälsa, speciellt med avseende på det metabola syndromet, hos patienter med psykossjukdom 
2. Beskriva tänkbara faktorer inklusive psykofarmaka som kan bidra till ökad förekomst av kroppslig ohälsa
3. Beskriva strategier för att förbättra kroppslig hälsa

4. Patientmöte

1. Tillämpa en anpassad samtalsmetod vid psykostillstånd
2. Skapa en vårdplan med hänsyn till patientens önskemål och i sambarbete med patienten

 5. Anhörigmöte

1. Förstå alliansskapande bemötande som inkluderar anhöriga, en väg till hälsofrämjande engagemang och deltagande i vårdplanering och behandling

6. Farmakologisk behandling

1. Kunna tillämpa antipsykotisk läkemedelsbehandling, förstå dess verkningsmekanismer, effekter och biverkningar
2. Utvärdera behandling avseende effekt, biverkningar och interaktioner
3. Förstå behovet av regelbunden och strukturerad uppföljning av biverkningar

7. Lagar och samhälle

1. Värdera sjukdomsinsikt och förmåga till grundat ställningstagande i tillämpning av LPT i öppen- och slutenvård
2. Kunna diskutera etiska aspekter

8. Att samverka evidensbaserat kring patienten

1. Förstå vilken kompetens olika yrkeskategorier bidrar med
2. Förstå det multiprofessionella arbetssättet och specialistläkarens roll i den

9. Psykosociala insatser

1. Tillämpa och utvärdera evidensbaserade psykosociala insatser i sammarbete med andra yrkeskategorier

 

 

 

Uppdaterat 2022-02-02

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Böcker: 

Sadock, B. J. & Sadock, V. A. (2015). Kaplan & Sadock's synopsis of psychiatry : behavioral sciences/clinical psychiatry. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Kap 7.1-7.2, 7.4-7.5. Från 11:e upplagan och framåt.

Shea, S.C. (2016). Psychiatric interviewing: the art of understanding : a practical guide for psychiatrists, psychologists, counselors, social workers, nurses, and other mental health professionals. (3. ed.) Philadelphia: Saunders. Kap 11, 12.

Stahl, S.M. (2013). Stahl's Essential Psychopharmacology : Neuroscientific Basis and Practical Applications. (Fourth Edition). New York: Cambridge University Press. Kap 5.

Artiklar: 

Msghina, M. & Lindefors, N. (2009). Antipsykotiska läkemedel väljs bäst efter biverkningsprofil. Läkartidningen, 106(44), 2841-2842, 2844-2846.

Howes, O. D. & Murray, R. M. (2014). Schizophrenia: an integrated sociodevelopmental-cognitive model. Lancet (London, England), 383(9929), 1677–1687.

Fletcher, P. & Frith, C. (2009). Perceiving is believing: A Bayesian approach to explaining the positive symptoms of schizophrenia. Nature reviews. Neuroscience. 10. 48-58. 10.1038/nrn2536. 

Riktlinjer:

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

 

 

 

Uppdaterat 2022-02-02

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.