Bipolärt syndrom och psykos hos barn och ungdomar

Denna kurs vänder sig till ST-läkare som befinner sig i mitten eller slutet av specialisttjänstgöringen för barn- och ungdomspsykiatri. Kursen belyser förekomst, utveckling, behandling och prognos av depression, bipolär sjukdom och psykossjukdomar. Diagnostik och behandlingsmetodik presenteras med beaktande av vanligt förekommande komorbida tillstånd. Utbildningens övergripande syfte är att deltagarna ska kunna söka och inhämta adekvat diagnostisk information med beaktande av vanliga komorbida tillstånd. Baserat på den informationen ska de kunna rekommendera evidensbaserad behandling.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster.

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte:

- Hjälp dina patienter att hitta balans i livet och verkligheten

Kursen syftar till att ST-läkaren ska kunna identifiera, utreda och genomföra behandling hos barn och ungdomar med bipolärt syndrom och psykos. Detta inkluderar även vanlig samsjuklighet, differentialdiagnostik och samverkan med vårdnadshavare. 

Kompetensmål:

1. Teoretiska kunskaper

1. Kunna redogöra för teoretiska kunskaper avseende etiologi, förlopp, prognos och prevalens/incidens

2. Diagnostik och kartläggning

1. Kunna diagnostiska screeningfrågor utan stöd av manual för tillstånden med anpassning till ålder och sammanhang
2. Kunna driva en diagnostisk process över tid för att värdera och avgränsa bipolärt syndrom och psykos 
3. Kunna bedöma och värdera väsentliga psykosociala faktorer 
4. Kunna genomföra relevant riskbedömning

3. Bedömningsinstrument

1. Kunna värdera resultatet från bedömningsinstrument och sätta detta i relation till den kliniska bedömningen

 4. Differentialdiagnostik och samsjuklighet  

1. Kunna värdera relevant differentialdiagnostik och samsjuklighet inklusive substansbruk 
2. Kunna avgöra när en utvidgad somatisk utredning behöver genomföras
3. Kunna ta ställning till när remiss behöver skrivas till somatisk enhet

 5. Bedömning och vårdplan

1. Kunna ställa samman inhämtad information till en sammanfattande bedömning avseende diagnos och väsentliga faktorer för behandling
2. Kunna kommunicera bedömningen till patient och föräldrar
3. Kunna föreslå en relevant vårdplan vad gäller fördjupad utredning, stegvis behandling och utvärdering 

7. Farmakologisk behandling

1. Kunna redogöra för relevanta preparats kända verkningsmekanismer, förväntade effekter och biverkningar samt evidensläget för barn- och ungdomar 
2. Kunna ta ställning till preparatval och initiera behandling
3. Kunna förklara och föreslå farmakologisk behandling både akut och på lång sikt i samråd med patienten och vårdnadshavare
4. Kunna analysera och bedöma monitorering av effekt och biverkningar och ta ställning till fortsatt behandling

8. Lagstiftning och etik

1. Kunna värdera när LPT är tillämpligt för dessa tillstånd
2. Känna till LSS, SoL och socialförsäkringar så som tillfällig föräldrapenning (TFP) och omvårdnadsbidrag för att kunna informera patient
3. Kunna analysera etiska aspekter avseende diagnostik och behandling

Uppdaterat 2024-05-27

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur

Bipolär:

Barn och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting (2015). Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling 2015. Kap Bipolärt syndrom.

DelBello, M. et al. (2017). Efficacy and Safety of Lurasidone in Children and Adolescents With Bipolar I Depression: A Double-Blind, Placebo-Controlled Study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2017;56(12):1015–1025. 

Goldstein, B. et al. (2017). The International Society for Bipolar Disorders Task Force report on pediatric bipolar disorder: Knowledge to date and directions for future research. Bipolar disorders, 19 (7), 524-543.

Maletic, V. & Raison, C. (2014). Frontiers in Psychiatry, vol 5. Integrated neurobiology of bipolar disorder.

Svenska psykiatriska föreningen (2014). Bipolär sjukdom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling Med förslag till ändrad text av Håkan Jarbin för BUP-aspekter 20230517.

Schizofreni:

Arango, C. et al. (2020). Lurasidone compared to other atypical antipsychotic monotherapies for adolescent schizophrenia: a systematic literature review and network meta-analysis. Eur Child Adolesc Psychiatry, 29, 1195–1205. 

Barn och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting (2015). Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling 2015. Kap Psykotiska syndrom.

Läkemedelsverket; Jarbin, H., von Knorring, A.-L. (2013) Farmakologisk behandling av schizofreni hos barn och ungdomar. Information från Läkemedelsverket, 5:2013, s 56-58.

Läkemedelsverket; Jarbin, H. m.fl.. (2016). Principer för uppföljning av effekt och säkerhet vid behandling av barn med neuroleptika. Information från Läkemedelsverket, 4:2016, s 44-53

McClellan, J., Stock, S.; American Academy of Child and Adolescent Psychiatry (AACAP). Committee on Quality Issues (CQI). (2013). Practice Parameter for the assessment and treatment of children and adolescents with schizophrenia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, Sep;52(9):976-90. doi:10.1016/j.jaac.2013.02.008.

Schalling, M., Engberg, G., Andreassen, O.A., Erhardt, S., Cunningham, J., Agartz, I., …, Fatouros-Bergman, H. (2015). Nya rön om schizofreni kan ge ny diagnostik och behandling. Läkartidningen 112:DH34

Svenska psykiatriska föreningen. (2010). Kliniska riktlinjer - Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom.

Övrigt:

Farmaka depression-bipolär-psykos av Håkan Jarbin 2014 med kort översikt och kliniska tips över aktuella farmaka inom områdena depression-bipolär-psykos (Uppdateras av Håkan inför nästa kursomgång) 

Stöd från Försäkringskassan sammanfattat av Christina Bengtsson Macri 2014 Stöd från försäkringskassan

Uppdaterat 2024-05-27

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.