Pris: 8.000kr. Kursadministratör: Malin Furu, malin.furu@regionvasterbotten.se. RAK turordning. Prio: ST-läkarna i norra regionen.

Course meetings

1. Kursmötesdag 1: 14 May 2024 08:00-17:00, Skellefteå
   Compulsory
2. Kursmötesdag 2: 15 May 2024 08:00-17:00, Skellefteå
   Compulsory
3. Kursmötesdag 3: 16 May 2024 08:00-17:00, Skellefteå
   Compulsory

---

Available places:25 free of 25

Max amount of reserves: 0

Date:16 Apr 2024 to 13 Jun 2024

Deadline for application:1 Oct 2023

Withdrawal can be made up to:1 Oct 2023

---

Psykiatri och samhälle

Kursen tillhör fördjupningsblocket i specialisttjänstgöringen inom vuxenpsykiatri och syftar till att du som ST-läkare ska få större kunskap om socialpsykiatriska metoder för att främja psykisk hälsa, att få ett större samhällsperspektiv samt att du ska träna dig att delta i den offentliga debatten. Du kommer att få breda kunskaper inom området och bland annat lära dig mer om välfärdssystemets och den psykiatriska vårdens utveckling genom historien, hur du kan kommunicera med media på ett professionellt sätt och om hur socialtjänstlagen, HSL och LSS kan användas för att kommunicera relevanta principer och rättigheter till patienten.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

 

Syfte

Psykiatern - en samhällsaktör!

Syftet med kursen är att ge ett samhällsperspektiv och få ökad kunskap om socialpsykiatriska metoder för att främja psykisk hälsa.

Kompetensmål

1. Begreppet socialpsykiatri och välfärdssystemets och den psykiatriska vårdens utveckling

Förklara begreppet socialpsykiatri och den teoretiska och historiska förankringen; normalisering, avinstitutionalisering, empowerment, återhämtning. Beskriva den psykiska ohälsans och den psykiatriska vårdens utveckling i relation till socialpolitiska frågor och debatter.

2. Socialpsykiatriska metoder/interventioner

Kunna identifiera socialpsykiatriska behov och föreslå relevanta insatser.

3. Samverkan

Förstå vårdgrannar, myndigheters och närståendes roll i vårdplaneringen.

Förstå brukar- och anhörigföreningars roll i utvecklingen av vården.

4. Psykiaterns deltagande i den offentliga debatten

Förstå hur du som psykiater kommunicerar med media på ett professionellt sätt, och att belysa och öka förståelsen för psykiatriska aspekter i aktuella samhällsdebatter.

5.   Förhållningssätt

Analysera och reflektera över hur du anpassar ditt förhållningssätt i mötet med patienter och anhöriga för ökad delaktighet och hur du som representant för psykiatrin möter allmänheten.

6. Etik, lagar och riktlinjer

1. Informera om relevanta principer och rättigheter för patienten utifrån främst socialtjänstlagen, patientlagen, HSL och LSS.
2. Evaluera behovet av psykosociala insatser i enlighet med nationella riktlinjer.
3. Kunna tillämpa etiska principer inom sjukvården särskilt gällande prioriteringar.

7. Psykiatriskt stigma och diskriminering

Analysera och identifiera diskriminerande beteenden och stigmatisering hos sig själv och andra samt föra en öppen diskussion med personal, patienter, närstående, politiker och media kring attityder bland annat genom att sprida kunskap om psykisk ohälsa.

8. Psykiatrisk prevention

Identifiera skyddsfaktorer och tillämpa metoder för att stärka dessa på individ och gruppnivå samt identifiera och påverka riskfaktorer.

9. Psykiatrisk epidemiologi

Analysera incidens- och prevalensdata och identifiera riskfaktorer för psykisk sjukdom samt reflektera över vårdinsatsernas effekter för folkhälsan.

 

 

Uppdaterat 2021-11-15

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturlistan kan förekomma i specifika kursomgångar.

Obligatorisk:

Böcker

Brunt, D., Bejerholm, U., Markström, U. & Hansson, L. (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: Livssitiation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur (kap 1-4, 6, 8, 17, 18-21). 

Herlofson, J. & Ekselius, L. (red.) (2009). Psykiatri. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (kap 40)
Herlofson, J. & Ekselius, L. (red.) (2016). Psykiatri. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur (kap 3-6, 19, 23, 41-42 samt 48) 

Artiklar

Halldin, J. (2008). Utsattas och hemlösas ohälsa under de senaste 100 åren. Socialmedicinsk tidskrift. 85 (1): 12-15. 

Riktlinjer

Folkhälsomyndigheten (2019). Ojämlikheter i psykisk hälsa: kunskapssammanställning 

Försäkringskassan (2004). Sjukpenning och samordnad rehabilitering, version 21 (kap 16, 18-20) 

Socialstyrelsens meddelandeblad (2010). Överenskommelser om samarbete

Utredningar och rapporter

SOU, Vårdens svåra val. Etiska principer (kap 10)

Hansson, L. (2015). Psykisk ohälsa – attityder, kunskap, beteende. Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2014. Rapport från CEPI på uppdrag från Handisam och Attityduppdraget. 

Lag utan genomslag. Utvärdering av Patientlagen 2014-2017 (sid 7-19 samt kap 2.4 - 2.6)

Film

SIP på 3 min. (film)

Lagar

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)

Socialtjänstlag (2001:453)

Patientlag (2014:821)

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

 

 

Uppdaterat 2021-11-15

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.