Vuxenpsykiatri för barn och ungdomspsykiatrin

Denna kurs riktar sig till den som befinner sig i mitten eller slutet av sin specialisttjänstgöring inom barn- och ungdomspsykiatrin. Kursens övergripande syfte är att ST-läkaren ska kunna basal vuxenpsykiatrisk diagnostik, differentialdiagnostik, samsjuklighet och behandling med tonvikt lagd på unga vuxna. Du som ST-läkare förväntas bland annat förstå skillnaderna mellan vuxenpsykiatrisk och barnpsykiatrisk diagnostik och kunna redogöra för förlopp och basal behandling vid vissa tillstånd i vuxen ålder. Kursen berör även riskbedömning avseende allvarliga risker så som suicid och våld, samt viss juridik relevant för ämnet.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Kursens syfte och kompetensmål

Syfte:

Kursen syftar till att ST-läkaren ska kunna basal vuxenpsykiatrisk diagnostik, differentialdiagnostik, samsjuklighet och behandling med tonvikt lagd på unga vuxna samt känna till hur detta skiljer sig mot samma tillstånd inom BUP.

ST-läkaren ska ha kunskap om konsekvenser av att barn blir myndiga och hur man kan göra övergången till vuxenpsykiatrin smidig.

ST-läkaren ska kunna redogöra för lagar och praxis kring barns situation som anhöriga till vuxna med psykisk sjukdom.

Kompetensmål:

1. Diagnostik

a. Förstå skillnaderna mellan vuxenpsykiatrisk och barnpsykiatrisk diagnostik

b. Kunna redogöra för psykisk sjukdom i ett livstidsperspektiv

c. Kunna redogöra för vanliga differentialdiagnoser inom vuxenpsykiatrin

2. Specifika tillstånd inom vuxenpsykiatrin

a. Kunna identifiera och redogöra för förlopp och basal behandling vid nedanstående tillstånd i vuxen ålder:

• Personlighetsstörningar
• Psykoser
• Affektiva tillstånd
• Ångesttillstånd
• OCD
• Neuropsykiatriska tillstånd inkl utvecklingsstörning
• Beroendeproblematik

b. Redogöra för vilka faktorer som påverkar risk för suicid och självskada i olika skeden i livet och kunna beskriva suicidala processer

3. Samsjuklighet

a. Kunna identifiera vanligast förekommande somatisk och psykiatrisk samsjuklighet 

4. Riskbedömning

a. Genomföra bedömning avseende allvarliga risker såsom suicid och våld

5. Juridik

a. Kunna beskriva relevanta delar av körkortslagen

b. Kunna beskriva relevanta delar av vapenlagen

c. Kunna beskriva LVM 

d. Beskriva rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgifter, kunna applicera relevant innehåll i LRV samt relatera till skillnader i LPT

e. Kunna tillämpa lagar gällande vuxenpsykiatrins skyldigheter kring information till barn som anhöriga

f. Kunna diskutera hur man kan hantera kontakt med anhöriga i förhållande till sekretesslagen

6. Familjens och barnets perspektiv

a. Kunna diskutera med och vid behov lotsa vidare förälder med egen problematik

b. Kunna problematisera kring allmän anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa i de fall föräldern är patient

c. Kunna beskriva vilket stöd som finns för barn till föräldrar med psykiatrisk problematik

7. Samverkan

a. Kunna redogöra för principer för teamarbete inom vuxenpsykiatri

b. Utveckla samarbete med närstående med bibehållen respekt för patientens integritet

c. Analysera faktorer som möjliggör en fungerande överföring från BUP till vuxenpsykiatri

d. Beskriva vuxenpsykiatrins samverkansformer med kommunpsykiatri, socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och arbetsgivare

e. Beskriva principer för ansvarsfördelning mellan psykiatri och primärvård vid psykiatriska diagnoser 

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur för inläsning:

Adler, M. (2011). Psykiatrisk diagnostik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hedlund, J., Kristiansson, M. & Forslund, K. Svensk rättspsykiatri i förändring: Omfattande förslag till lagändringar i Psykiatrilagsutredningens betänkande. Läkartidningen. 2013;110:CCAU

Obligatorisk referenslitteratur:

Herlofson, J. & Ekselius, L. (red.) (2009). Psykiatri. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Körkortslag (1998:488)

Vapenlag (1996:67)

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Patientsäkerhetslag (2010:659)

Socialtjänstlag (2001:453) 14 kap § 1

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 25 kap

Barn som anhöriga, http://www.anhoriga.se/anhorigomraden/barn-som-anhoriga/

Vidare läsning

Zethelius, Å. (2012). Personlighetsstörningar: svårigheter och möjligheter : en handbok för kliniker. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Runeson, B. (2012). Den suicidnära patienten: värdering och hantering av suicidrisk. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Beskow, J., Palm Beskow, A. & Ehnvall, A. (2013). Suicidalitet som problemlösning, olyckshändelse och trauma. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Allmänna barnhuset (2008). Självskadebeteende: forskning, behandling och metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos unga. Stockholm: Allmänna Barnhuset.

Barnperspektivet.se

SBU (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt.

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.

Preliminär planering av kurser:

HT 2024: Skövde

VT 2025: ej planerad

Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).