Introduktionssida

Detta är en utav två METIS-kurser specifikt riktad till dig som ska bli specialist i tilläggspecialiteten beroendemedicin.

Kursen är upplagd som en sedvanlig METIS-kurs, med kursmöte på tre dagar, utöver de sedvanliga självstudierna på förhand och examinationsuppgiften efter kursmötets slut. 

Kursen är utvecklad tillsammans med utbildningsutskottet inom Svensk förening för beroendemedicin och följer föreningens rekommendationer avseende målbeskrivningen.

Efter genomgången kurs kommer du att ha uppfyllt flera delmål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för tilläggsspecialiteten Beroendemedicin (SOSFS 2015:8), se Kurskatalogen.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte: 

ST-läkaren ska utveckla fördjupade kunskaper om psykosociala metoder, samhällsperspektiv, organisation, samverkan, etik och juridik inom beroendemedicin.  

Kompetensmål:

Efter genomförd kurs kommer du som kursdeltagare att ha uppnått följande kompetensmål:

Beroendets psykologi – från teori till praktik

• Förstå relevanta psykosociala behandlingsmetoder för substansbruksyndrom.
• Kunna tillämpa och integrera adekvata biopsykosociala interventioner för den enskilda individen.
• Redogöra för relevanta psykometriska och andra bedömningsinstrument för skattning av individens psykosociala hjälpbehov.
• Utföra riskbedömning avseende hot och våld samt värdera olika bedömningsinstrument och deras tillämpning och begränsningar.
• Förstå uppkomstmekanismer bakom beteendestörningar och diskutera kring sina egna och verksamhetens reaktioner på dessa.

Beroendevårdens organisation och regelverk

• Kunna tillämpa tvångsvårdslagstiftning samt reflektera kring möjligheter och begränsningar utifrån olika tvångsvårdslagar (LPT, LVM, LRV) när det gäller substansrelaterade syndrom.
• Identifiera behov av anmälan angående vapen, körkort, minderåriga barn och legitimerad personal vid substansrelaterade syndrom samt analysera etiska dilemman som kan uppstå.
• Kunna tillämpa aktuellt regelverk för körkortsfrågor vid substansbruksyndrom.
• Reflektera över socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens respektive roll och ansvarsfördelning inom missbruks- och beroendevården.
• Diskutera andra samverkanaktörers roll (t ex. Försäkringskassan, Kriminalvården, somatisk vård, Arbetsförmedlingen, brukarföreningar), organisation, regelverk och förutsättningar för att bidra till beroendevård.

Beroendemedicin och samhälle

• Kunna använda sig av etiska principer, mångfald och jämlikhet samt ha förståelse för betydelsen av stigma. Analysera egna tankar, attityder och språkbruk.
• Kunna reflektera kring autonomi och tillämpa metoder för patienternas delaktighet och inflytande över sin vård.
• Förstå harm reduction som filosofi och kunna tillämpa differentierade insatser för utsatta och sårbara grupper.
• Redogöra för samhällsekonomiska aspekter av beroende och beroendevård samt argumentera för hur politiska beslut, samhällets attityder och den egna verksamhetens prioriteringar påverkar utformning av beroendevård. 
• Analysera hur beroendevården påverkas av delat behandlingsansvar mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och arbetsgivare.
• Redogöra för regionala och globala skillnader i substansbruksmönster och hur dessa förändras över tid.

Uppdaterat: 2023-09-14

Obligatorisk litteratur:

Böcker

Franck, J. & Nylander, I. (2022). Beroendemedicin kap. 4 och 23

Riktlinjer

Socialstyrelsen (SoS) (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende - Stöd för styrning och ledning

Socialstyrelsen (SoS) (2020). Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Kunskapsstöd - i hälso- och sjukvård och socialtjänst

Socialstyrelsen (SoS) (2020). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende 

Samsjuklighetsutredningen (2021). Från delar till helhet. En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. SOU 2021:93, Sammanfattningen, kap. 4.2 samt hela kap 5 

Artiklar

Sturup, J (2013). Riskbedömningar för våld mot andra. Teoretiska och praktiska aspekter

Lagar

LVM:
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, ändrat t.o.m. SFS 2019:357 
Regeringens proposition 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare m.m.

LPT:  
Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 

LRV:
Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Transportstyrelsen:
Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2013:2. Föreskrifter om ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (omtryck)

Körkortslag (1998:488) t.o.m. SFS 2018:86 (10 kap, 5 §)

Taxitrafiklag (2012:211) t.o.m. SFS 2018:1125 (3 kap, 5 §)

Uppdaterat: 2023-09-14

Kursupplägg

Kursen Beroendemedicin: Psykosociala och samhällsapsekter är upplagd som en sedvanlig METIS-kurs, på tre kursdagar, utöver de sedvanliga självstudierna på förhand och examinationsuppgiften efter kursmötets slut. Den sammanlagda omfattningen beräknas därför vara en veckas arbetstid (40 timmar), fördelat på tre delar enligt nedan.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Det krävs att du har fått godkänt på självtestet (80% är gränsen för godkänt resultat) och lämnat in inlämningsuppgiften för att kunna delta på kursmötet. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen utgörs av ett fysiskt kursmöten som bägge pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med inlämningsuppgiften, gå på föreläsningar och göra övningar. Kursmötet inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar totalt 24 timmar i anspråk, fördelat på tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Uppgiften är utformad så att den är arbetsplatsnära, har klinisk relevans och ger användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad att ta totalt 4 timmar i anspråk och deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Kursutvärdering är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.