Psykofarmakologi för barn- och ungdomspsykiatrin

Denna kurs passar för den som befinner sig i början eller i mitten av sin specialisttjänstgöring inom barn- och ungdomspsykiatrin. Kursen kretsar kring principer för farmakologisk behandling och ger dig bland annat kunskaper i grundläggande farmakologiska principer, tillämpad farmakologi och regelverk kring psykofarmaka. I kursen förväntas du även ha en förståelse för olika preparats viktigaste effekter, biverkningar och kontraindikationer samt att du tillgodogör dig kunskap om indikationer för farmakologisk behandling.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte och kompetensmål

Syfte:

Kursen syftar till att ST-läkaren ska förstå principerna för farmakologisk behandling och tillägna sig systematisk metod att sköta farmakologisk behandling av barn- och ungdomspsykiatriska syndrom och symtom. 

Kompetensmål: 

1. Teoretisk farmakologi

a) Förstå grundläggande farmakologiska principer inom farmakokinetik och farmakodynamik
b) Beskriva relevanta transmittorsystem i hjärnan
c) Kunna redogöra för vanliga preparatgruppers verkningsmekanismer och metabolism i relation till patient och ålder
d) Förutse teoretiska möjligheter till olika typer av interaktioner och biverkningar

 2. Indikationer för farmakologisk behandling

a) redogöra för vilka barn- och ungdomspsykiatriska syndrom och symptom som kan och bör/INTE bör behandlas farmakologiskt
b) diskutera behov av somatisk utredning innan farmakologisk behandling initieras
c) Analysera risken kontra nyttan av farmakologisk behandling
d) beskriva när serumnivå går att bestämma och tillför kunskap

3. Preparat och algoritmer för preparatval

För mer frekvent använda läkemedel inom huvudgrupperna antidepressiva, sömnmedel, neuroleptika, stimulantia, atomoxetin och alfaadrenerga agonister
a) redogöra för de viktigaste effekterna, biverkningarna och kontraindikationerna
b) redogöra för skillnader mellan preparaten inom varje grupp

För mindre frekvent använda läkemedel som t.ex. klozapin, anxiolytika och bensodiazepiner, litium och antiepileptika
c) redogöra för de viktigaste biverkningarna, effekterna och kontraindikationerna

För ADHD, depression, mani, psykos, ångest, tics, OCD samt sömn- och beteendestörningar
d) Kunna tillämpa algoritmerna utifrån fallbeskrivning inklusive kombinationsbehandling enligt algoritm

 4. Tillämpad farmakologi

a) Värdera när läkemedelsbehandling är indicerad och värdera risker mot nytta i synnerhet vid polyfarmaci
b) Presentera pedagogiskt rational för läkemedelsbehandling och skäl för/emot farmakologisk behandling så att vårdtagare kan delta i beslutet
c) Redogöra för de mest relevanta utgångsdata som krävs vid farmakologisk behandling vad gäller symptom, lab värden, statusfynd inkl vikt och midjemått
d) Utvärdera farmakologisk behandling vad gäller effekt och biverkningar i rätt tid och med adekvat metod
e) Analysera risk för interaktioner med andra läkemedel inkl hälskost/kosttillskott - läkemedelsgenomgång
f) Ta ställning till och/eller utsättning av farmaka

 5. Regelverk kring psykofarmaka

a) Kunna problematisera kring "off-label"-förskrivning och dokumentation
b) Kunna tillämpa licensförskrivning och biverkningsrapportering
c) Känna till olika myndigheters mandat att påverka och styra godkännande och prissättning av läkemedel

Uppdaterat 2023-03-21

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur för inläsning:

Böcker

Stahl, S.M. (2013). Stahl's essential psychopharmacology: neuroscientific basis and practical application. (4th ed.) Cambridge: Cambridge University Press.


Övrigt

Janusinfo, Region Stockholm (2022). Pharmacologic terminology 

Läkemedel, ordinarie inför anestesi och operation (2021). https://mellanarkiv-offentlig.vgregion.se

Medinsikt.se Farmakologi sid. 1-5 (sidnumrering anges överst på sidan inom parentes)

Nationella riktlinjer och rekommendationer

Behandling av sömnstörningar hos barn och ungdomar. Uppsala, Läkemedelsverket, april 2022.

Läkemedelsverket; Jarbin, H., von Knorring, A.-L. (2013). Farmakologisk behandling av schizofreni hos barn och ungdomar. Information från Läkemedelsverket, 5:2013, s 56-58.

Läkemedelsverket (2015). Sömnstörningar hos barn - bakgrundsdokumentation. Information från Läkemedelsverket, 2:2015

Läkemedelsverket (2015). Sömnstörningar hos barn - kunskapsdokument. Information från Läkemedelsverket, 2:2015

Läkemedelsverket (2016). Läkemedel vid ADHD - bakgrundsdokumentation. Information från Läkemedelsverket, 1:2016

Läkemedelsverket (2016). Läkemedel vid ADHD - behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket, 2016;27(2):13–24.

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (2014). Riktlinje depression

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (2018). Riktlinje Ångest och Tvångssyndrom 

Svenska psykiatriska föreningen (2014). Bipolär sjukdom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling. (1. uppl.) Sundsvall: Svenska psykiatriska föreningen. Kapitel 3.


Internationella riktlinjer
Geller, D.A, March, J.; American Academy of Child and Adolescent Psychiatry (AACAP) Committee on Quality Issues (CQI). (2012). Practice parameter for the assessment and treatment of children and adolescents with obsessive-compulsive disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, Jan;51(1):98-113. doi: 10.1016/j.jaac.2011.09.019.

McClellan, J., Stock, S.; American Academy of Child and Adolescent Psychiatry (AACAP) Committee on Quality Issues (CQI) (2013). Practice Parameter for the assessment and treatment of children and adolescents with schizophrenia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, Sep;52(9):976-90. doi:
10.1016/j.jaac.2013.02.008.

Murphy, TK., Lewin, AB., Storch, EA., Stock, S.; American Academy of Child and Adolescent Psychiatry (AACAP) Committee on Quality Issues (CQI). (2013). Practice parameter for the assessment and treatment of children and adolescents with tic disorders. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, Dec;52(12):1341-59. doi:10.1016/j.jaac.2013.09.015. Review. PubMed PMID: 24290467.

Roessner, V., Plessen, KJ., Rothenberger, A., Ludolph, AG., Rizzo, R., Skov, L., Strand, G., Stern JS, Termine C, Hoekstra PJ; ESSTS Guidelines Group. (2011). European clinical guidelines for Tourette syndrome and other tic disorders. Part II: pharmacological treatment. Eur Child Adolesc Psychiatry, Apr;20(4):173-96. doi: 10.1007/s00787-011-0163-7.

Uppdaterat 2023-03-21

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.