Pris: 8.500 kr. Kursadministratör: Anja Sedman, anja.sedman@ki.se. OMVÄND turordning. Öppen för deltagare från hela landet

Course meetings

1. Kursmötesdag 1: 18 Apr 2023 08:00-17:00, Stockholm
   Compulsory
2. Kursmötesdag 2: 19 Apr 2023 08:00-17:00, Stockholm
   Compulsory
3. Kursmötesdag 3: 20 Apr 2023 08:00-17:00, Stockholm
   Compulsory

Event pass

Objectives & Progress is used and forms part of passing the course instance. There are 7 sub objectives in the event.

---

All course places are currently taken and there are no reserve places available.

Available places:0

Max amount of reserves: 0

Date:13 Mar 2023 to 22 May 2023

Deadline for application:1 Oct 2022

Withdrawal can be made up to:1 Oct 2022

---

Psykiatrisk diagnostik

Psykiatrisk diagnostik är ett arbetsredskap vars resultat, diagnosen, är det viktigaste underlaget för valet av behandling. Diagnosen måste vara både reliabel och valid för att vara kommunikativ och prediktiv. Diagnoser är alltid färskvara, och man måste alltid vara beredd att ompröva dem. I den kliniska vardagen ställs diagnoser ofta snabbt och intuitivt, vilket kan ha fördelar men också medföra stora risker. En säkrare diagnostik är att arbeta strukturerat och inhämta information från relevanta källor. En strukturerad bedömning har stora fördelar bl.a. genom att den diagnostiska processen kan dokumenteras och kvantifieras, och därigenom göras tillgänglig vid förnyad bedömning.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

 

 

 

Kursens syfte och kompetensmål

 

Kursen har ett syfte:

Genomföra adekvat diagnostiskt arbete inom psykiatrin

 

Kursens kompetensmål

Efter kursen ska du kunna: 

1. Bemötande och förklaring:

a. Förklara den diagnostiska processen samt innebörden av diagnos på ett för mottagaren begripligt sätt.

b. Formulera ett diagnostiskt utlåtande på ett medicinskt korrekt och för adressaten begripligt sätt.

c. Föra resonemang angående diagnostik utifrån ett etiskt perspektiv.

d. Tillämpa genuskunskap och utvecklingsperspektiv i det diagnostiska arbetet.

 

2. Grundläggande diagnostiskt arbete inklusive intervju:

a. Genomföra en strukturerad psykiatrisk diagnostik utifrån best-estimate diagnosis eller LEAD standard, inkluderande anamnesupptagning, psykiatriskt status, strukturerad intervju, symtom- och funktionsskattning.

b. Dokumentera den strukturerade diagnostiken och dess resultat i journalen.

3. Differentialdiagnostik:

a. Resonera kring differentialdiagnostik och planera för utredning gällande psykiatrisk och somatisk samsjuklighet.

b. Beskriva förlopp, inklusive kartläggning av risk- och skyddsfaktorer.

c. Vara öppen för att omvärdera diagnoser och hantera motstridiga uppfattningar, t.ex. genom att söka "second opinion".

 

4. Diagnossystem:

a. Förstå principerna och historiken bakom utvecklingen av de vanligaste diagnossystemen.

b. Använda DSM som diagnostiskt system.

c. Genomföra diagnostiska intervjuer (t.ex. SCID-I, M.I.N.I.).

d. Värdera det vetenskapliga underlaget för en metods diagnostiska egenskaper.

 

5. Psykiatriska bedömningsinstrument:

a. Förstå principer för konstruktion och validering av screeninginstrument, diagnostiska intervjuer och skattningsskalor.

b. Välja diagnoshjälpmedel och använda dem ändamålsenligt.

 

Uppdaterat 2021-06-22

 

Litteraturlista

 OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk:

Adler, M. (2011). Psykiatrisk diagnostik (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.

Herlofson, J. & Ekselius, L. (red.) (2016). Psykiatri (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur (Kap: 3, 4, 11-15).

Handbok (hemsida)

SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Stockholm: Statens Beredning för Medicinsk utvärdering (SBU); 2017, kapitel 7. 

 

Uppdaterat 2021-06-22

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.