Beroendelära

Kursen tillhör blocket sjukdomslära i ST-utbildningen för vuxenpsykiatrer och syftar till att ST-läkaren ska utveckla ett integrerat modernt synsätt på beroendetillståndens uppkomstmekanismer, behärska utredning och kunna ge evidensbaserad klinisk behandling. Du förväntas bland annat efter kursslut kunna reflektera över dina egna och samhällets värderingar och attityder om beroendetillstånd och beroendepatienter, kunna identifiera och handlägga symptom vid påverkan av de vanligaste missbrukssubstanserna, och kunna utreda, diagnostisera och handlägga kroppsliga yttringar och komplikationer till missbruk och beroende.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Kursens syfte

ST-läkaren ska utveckla ett integrerat modernt synsätt på beroendetillståndens uppkomstmekanismer, behärska utredning och kunna ge evidensbaserad klinisk behandling.

Kursens mål

Efter genomförd kurs kommer du som kursdeltagare att ha uppnått följande kompetensmål.

1. Attityd – förhållningssätt
 … reflekterar du över och analyserar dina egna och samhällets värderingar och attityder om beroendetillstånd och beroendepatienter. Har förståelse av beroende som en sjukdom och reflekterar över bemötande, avstigmatisera med ett empatiskt förhållningssätt. Ha kunskap om etiska principer, mångfald och jämlikhet och kunna problematisera kring autonomi för relativt sårbara grupper. 

2. Substansbruk i samhället
… redogör du för förekomst av bruk, riskbruk, skadligt bruk och beroende av beroendeframkallande substanser, samt kön-, ålders- och sociala faktorer av betydelse.

3. Kunskap om beroendeframkallande medel
… identifierar och handlägger du symtom vid påverkan av alkohol och de vanligaste beroendeframkallande substanserna och förklarar deras verkningsmekanismer.

4. Neurobiologi
… informerar du om beroendetillståndens neurobiologiska bakgrund på ett för patienten förståeligt sätt.

5. Utredning och diagnostik
… tar du upp en noggrann beroendeanamnes, använder validerade skattningsinstrument och biologiska markörer, ställer korrekta diagnoser enl. senaste DSM och ICD. Du identifierar risk- och skyddsfaktorer, bedömer självmordsrisk, självskaderisk och risk för våld mot andra.

6. Somatik och lab
… utreder, diagnostiserar och handlägger du konsekvenser av skadligt bruk och beroende. Du ordinerar och tolkar laboratorieprov som du använder som stöd vid behandling och uppföljning. Du identifierar allvarliga somatiska tillstånd som kräver andra vårdgivares insatser.

7. Samsjuklighet
...identifierar samexisterande somatiska såväl som psykiatriska tillstånd som har betydelse för den fortsatta vården av beroendepatienter. Kunna särskilt identifiera och ta ställning till behov av neuropsykiatrisk och/eller personlighetsutredning.

8. Akut behandling
… ordinerar du din patient adekvat akut läkemedelsbehandling och ger information om verkningsmekanismer, effekter och biverkningar.

9. Motivation till förändring
...känner du till, informerar om och remitterar till motiverande program eller annan psykosocial behandling.

10. Långsiktig behandling och terapi
… sätter du in och följer upp adekvat behandling enligt nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Gör patienter delaktig i sin vårdplan, behandling och remitterar i samråd med patienten till andra behandlings- och åtgärdsprogram.

11. Lagar
… tillämpa och bedöma behovet av anmälan angående vapeninnehav, körkortsinnehav. Behovet av anmälan om oro för minderåriga barn.  Föra ett resonemang och bedöma behov av vård enligt LPT respektive LVM vid vanliga beroendetillstånd. Samt resonera kring etiska dilemman som kan uppstå.

12. Vårdgrannar
… reflekterar kring delat behandlingsansvar mellan och inom hälso- och sjukvård, socialtjänsten och arbetsgivare. Samarbetar du och kommunicerar med vårdgrannar, myndigheter och andra aktörer för att säkerställa ett adekvat omhändertagande.

Uppdaterat 2023-08-25

Obligatorisk litteratur:

Lärobok

Franck, J. & Hedberg, C. (2016). Alkohol - riskbruk, skadligt bruk och beroende. Läkemedelsboken.

Heilig, M. (2019). Beroendetillstånd. Studentlitteratur, Lund. Främst kapitel 2 & 3 samt del 2 kapitel 5

Heilig, M. & Håkansson, A. (2016). Narkotikaberoende. Läkemedelsboken.

Riktlinjer och lagar

Franck, J. (2016). Behandling av adhd vid samtidigt skadligt bruk/beroende av alkohol eller narkotika. Information från Läkemedelsverket. Från sidan 52. 

Läkemedelsverket (2010). Behandling vid alkoholabstinens - nya rekommendationer 

SFS 1988:870 Lag om vård för missbrukare i vissa fall 

Socialstyrelsen (2017). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opiodberoende

Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 

Artiklar

Ajob, L., Brännström, I., Ott, M. & Werneke, U. (2017). Wernickes encefalopati. Läkartidningen, 2017;114:ELZT

Helander, A. (2011). Biomarkörer kan fånga tidigt riskbruk av alkohol. Läkartidningen, nr 45 vol 108, 2291-2295. 

Skattningsskalor

AUDIT-formulär 

DUDIT-formulär

CIWA-Ar

Uppdaterat 2023-08-25

Beroendelära

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.

Preliminär planering av kurser:

HT 2024: Stockholm, Sydöstra region. 

VT 2025: Stockholm, Södra region, Västra Götalandsregion. 

Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).