Pris: 5.000-9.000 kr. Kursadministratör: Jenny Vannby, jenny.vannby@regionhalland.se. RAK turordning. Prio: ST-läk med BUP som specialitet

Course meetings

1. Kursmötesdag 1: 10 May 2023 08:00-17:00, Halmstad
   Compulsory
2. Kursmötesdag 2: 11 May 2023 08:00-17:00, Halmstad
   Compulsory
3. Kursmötesdag 3: 12 May 2023 08:00-17:00, Halmstad
   Compulsory

Event pass

Objectives & Progress is used and forms part of passing the course instance. There are 6 sub objectives in the event.

---

All course places are currently taken and there are no reserve places available.

Available places:0

Max amount of reserves: 0

Date:3 Apr 2023 to 12 Jun 2023

Deadline for application:28 Feb 2023

Withdrawal can be made up to:1 Oct 2022

---

Suicidologi och självskadebeteende för barn- och ungdomspsykiatrin

Denna kurs passar för den som befinner sig i början av sin specialisttjänstgöring inom barn- och ungdomspsykiatrin. Kursen ger dig en ökad förståelse för suicidalitet och självskadebeteende och ger dig kunskaper i hur dessa kan hanteras. I kursen studerar vi hur ett bemötande kan se ut med strukturer och strategier för samtal med patienter med självskadebeteende och suicidalitet. Du får även ökade färdigheter i kartläggning och bedömning av självskadebeteende och suicidrisk. I kursen berörs evidensbaserad behandling och utvärdering av behandling och du förväntas även tillgodogöra dig en förståelse för etiska, juridiska och kulturella aspekter av självskadebeteende och suicidalitet.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

 

Syfte och kompetensmål

Syfte:

Kursen syftar till att ST-läkaren ska kunna värdera och hantera suicidalitet och självskadebeteende hos barn och ungdomar. 

 

Kompetensmål: 

Att förstå suicidalitet och självskadebeteende

Redogöra för incidens och prevalens i Sverige och globalt avseende självskadebeteende och suicidalitet hos barn och ungdomar inklusive kulturella och genusaspekter

Redogöra för likheter och skillnader mellan självskade- och suicidnära beteende

Beskriva processerna som leder fram till självskadebeteende respektive suicidnära beteende 

Redogöra för olika strategier för primär och sekundär suicidprevention i samhället

Bemötande

Förklara för patienten och närstående hur samtalet går till, syftet med samtalet och informera om sekretess och journalföring

Flexibelt använda sig av en tydlig struktur som omfattar både enskilda och gemesamt samtal

Välja olika strategier för att skapa allians, ställa respektfulla frågor och hantera akut kris både hos patienten och närstående

Kartläggning av risk- och skyddsfaktorer för självskadebeteende och suicid

Identifiera individuell sårbarhet

Värdera och sortera riskfaktorer med avseende på akut eller långsiktig risk

Värdera de viktigaste skyddsfaktorerna

Psykiskt status

Undersöka, strukturera och värdera sina observationer

Bedömningshjälpmedel

Ge exempel på suicid- och självskadeskalor och redogöra för deras användningsområde

Tillämpa suicidstegen och redogöra för dess användningsområde

Bedömning av självskadebeteende

Identifiera olika typer av självskadebeteende  

Värdera utlösande faktorer och vidmakthållande faktorer

Värdera allvarlighetsgrad och redogöra för faktorer som påverkar prognosen

Strukturerad suicidriskbedömning

Värdera och formulera strukturerad suicidrisk

Säkerhetsplanering, behandling och utvärdering

Redogöra för akut handläggning 

Redogöra för evidensläget för säkerhetsplanering och behandling

Upprätta en säkerhetsplan tillsammans med barn/ungdom och föräldrar/närstående

Monitorera suicidrisk fortlöpande och ta ställning till åtgärder

Diskutera förhållningssätt i olika vårdnivåer

Behandling och utvärdering

Kunna redogöra för evidensläget gällande behandling för att minska suicidrisken

Kunna redogöra för långsiktiga evidensbaserade behandlingsprinciper som inkluderar familj och samverkanspartners

Kunna fortlöpande monitorera förhöjd suicidrisk och ta ställning till åtgärder och vid behov initiera fördjupad bedömning

Etiska, juridiska och kulturella aspekter

Reflektera kring etiska överväganden vid omhändertagande av patienter med självskadebeteende och suicidalitet

Tillämpa aktuell lagstiftning 

Redogöra för vad som skall ingå i dokumentationen av suicidriskbedömning

Redogöra för aspekter i syn på suicidalitet ur ett transkulturellt och religiöst perspektiv

Kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsidentitet och sexuell läggning

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur för inläsning:

Brent, D.A., Poling, K.D. & Goldstein, T.R. (2013). Deprimerade och självmordsnära tonåringar: en praktisk vägledning i bemötande och behandling. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 2 , 4.

Nationella Självskadeprojektet (2016). Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende. Nationellt kvalitetsdokument för psykiatrin.

Region Stockholm, Regionala vårdprogram. Suicidnära barn och ungdomar.  

Robinson, J. et al. (2018). What Works in Youth Suicide Prevention? A Systematic Review and Meta-Analysis. EClinicalMedicine, 4-5, 52-91

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (2017). Deplyftets manual om självmordsriskbedömning: Att hantera och värdera självmordsrisk. 

Turecki, G. et al (2019). Suicide and suicide risk. Nature reviews, Disease primers, 5:74, 1-22.

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.