Akutpsykiatri 

Kursen är en grundkurs inom specialisttjänstgöringen för vuxenpsykiatrin och dess övergripande syfte är att ge en solid grund kring behandling av, lagstiftning och bedömning kring akuta tillstånd. Kursen ger dig kunskaper i gränsdragning kring vad som är akut och inte akut, och kring vilken instans (psykiatri/socialtjänst/polis m.m.) som ska hantera ärendet. Du förväntas även efter kursens slut ha tillägnat dig ett förhållningssätt i vilket du tar emot och bedömer information från patienten och dess anhöriga med respekt, öppenhet och ärlighet.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Akutpsykiatri

Kursens syfte och kompetensmål

Syfte

Kunna handlägga akutpsykiatriska tillstånd med hänsyn till

• Existerande kunskap inklusive beprövad erfaranhet kring bedömning och behandling av akuta tillstånd, riskbedömning och lagstiftning som berör akutsituationen.
• Hur man i det aktuella ärendet hanterar gränsdragning kring vad som är akut och inte akut, psykiatri eller icke-psykiatri och vilken instans (psykiatri/socialtjänst/polis m.m.) som bör hantera ärendet.
• Hur man bygger upp och hanterar akut Kris- och Katastrofarbete utifrån ett sjukvårdsperspektiv.
• Insikter om förhållningssätt, jourläkarens dilemman och bedömning av information kring och från patienten och dess närstående (oavsett ålder).
• Kommunikation i akutsituationen, inklusive rapportering till exempelvis bakjour eller efterföljande primärjour. 

Kompetensmål

Efter kursen ska du kunna:

 1. Gränsdragning akut/ej akut

• Kunna identifiera urskilja och prioritera vad som är rimligt att handlägga akut gentemot vad som kan vänta på annan handläggning.
• Förmedla/hänvisa för insatser vid annan instans inom eller utom akutsjukvården. 
• Känna till de lokala riktlinjerna vid kris, katastrofer och PKL-arbetet.

  2. Gränsdragning mellan psykiatri, övrig vård och andra myndigheter

• Veta i vilka problemsituationer du bör hänvisa eller hjälpa patienten till kontakt med socialtjänst, primärvård, somatisk specialitet, polis etc.

3. Riskbedömning

• Genomföra, värdera och redovisa en strukturerad riskbedömning för suicid och våld utifrån ett akutperspektiv.

4. Lagstiftning

• Tillämpa tvångsvårdslagar, till exempel LPT, LRV, LVM och LVU ur akutpsykiatriskt perspektiv.
• Veta när och hur du skall anmäla enligt SOL ("barn som far illa").
• Kunna agera utifrån dina skyldigheter enligt Vapenlagen, medicinsk olämplighet för innehav av körkort eller vid allvarligt brott: begångna i vardande etc.
• Nödvärn/nödrätt enligt brottsbalken.

 5. Behandling akuta tillstånd
Kunna identifiera, differentialdiagnostisera och behandla:

• Urakuta psykiatriska tillstånd såsom malignt neuroleptikasyndrom, serotonergt syndrom, potentiellt livshotande tillstånd som följd av missbruk och abstinens.
• Akutpsykiatriska tillstånd såsom akut mani, agitation, stupor, katatoni, dystoni.
• Hantera prioriteringar av olika akuta ärenden.
• Somatiska tillstånd i samband med t ex självmordsförsök eller självskada

6. Närstående/Barn

• Kunna, utifrån ett akut perspektiv, inhämta och värdera information från patientens närstående (inklusive barn).
• Kunna genomföra ett första stödjande samtal i akutsituationen.
• Ha kännedom om din skyldighet att vid behov hänvisa och förmedla kontakter för fortsatta insatser.

 7. Förhållningssätt

• Kunna bemöta patient och närstående jämlikt med respekt, öppenhet och ärlighet.
• Ha god kännedom om lokal/regional jämställdhets- och mångfaldsplan.
• Avgöra vad som är adekvat att handlägga vid det akuta besöket.

 8. Jourens dilemma

• Utveckla insikt i att du inte kan lösa allt, inte är ansvarig för allt, att du ser att du som människa har begränsningar (behöver äta, dricka, ta rast), möjligheter att hantera detta på olika sätt.

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk Litteratur:

Allmänt för hela kursen:

Herlofson, J, och Ekselius, Lundin, Anders, Mårtensson, Björn, Åsberg, Marie (2016) Psykiatri 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

alternativt Ottosson, J. (2015). Psykiatri. (8, [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

Brenner, Erik, Rydell, Pia, Skoog, Ingemar, (2016). Akutpsykiatri. Lund: Studentlitteratur.

Ottosson, J-O (2010). Akut psykiatri. (4., omdisponerade och uppdaterade uppl.) Stockholm: Liber.

Specifika områden

Riskbedömning

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2005) Riskbedömningar inom psykiatrin - en systematisk litteraturöversikt, SBU.

Svenska psykiatriska föreningen (2013). Suicidnära patienter: kliniska riktlinjer för utredning och vård. (1. uppl.) Stockholm: Svenska psykiatriska föreningen.

Svenska psykiatriska föreningen (2013). Psykiatrisk tvångsvård: kliniska riktlinjer för vård och behandling. (1. uppl.) Stockholm: Svenska psykiatriska föreningen (SPF).

Lagstiftning

LPT, LRV, LVM, LVU

Brottsbalken, Kap 24, 1 § och 4 § 

Socialtjänstlagen 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. (orosanmälan för barn)

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort

Socialstyrelsen (2013). Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning.

Behandling akuta tillstånd

NICE (2015), Violence and Aggression: Short-term Management in Mental Health, Health and Community Settings, ISBN: 978-1-4731-1234-6, National Institute for Health and Care Excellence, London

Hantering av hot och våld inom psykiatri – val av läkemedel för sedering i akuta situationer, SBU rapport

Akutpsykiatri

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.

Preliminär planering av kurser:

HT 2024: Norra region och Västra Götalandsregion. 

VT 2025: Mellansverige Stockholm, Södra region, 

Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).