Barn- och ungdomsneuropsykiatri i teori och praktik

Kursens fokus ligger på barnets normala och avvikande utveckling. Bakgrund samt metoder till och i neuropsykiatrisk diagnostik och behandling diskuteras, inkluderande utredningsmetoder som föregår den diagnostiska värderingen under beaktande av vanligt förekommande komorbida tillstånd. Utbildningen belyser sedan behandlingsmodeller i de olika diagnosgrupperna inom barnneuropsykiatri med inriktning på uppmärksamhetsstörningar, autismspektrumtillstånd samt Tourettes syndrom.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte: 

Kursen syftar till att ST-läkaren ska kunna identifiera, utreda och behandla barn och ungdomar med ADHD, autismspektrumtillstånd (AST) och Tourettes syndrom (TS). Detta inkluderar även vanlig samsjuklighet och differentialdiagnostik. 

Kompetensmål:

1. Teoretiska grunder

a. Kunna redogöra för aktuella etiologiska och kliniska förklaringsmodeller

b. Identifiera symptom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i relation till barns normala utveckling

c. Kunna redogöra för prevalens, symptomdebut och symptomens föränderlighet under utvecklingen

d. Kunna redogöra för neurologisk och psykiatrisk samsjuklighet

2. Utredning och diagnostik

a. Ta ställning till handläggning vid misstanke om ADHD, AST och TS

b. Kunna genomföra anamnestagning med fokus på ADHD, AST och TS

c. Kritiskt granska resultat från relevanta instrument för screening och diagnostik

d. Kunna redogöra för psykiskt och somatiskt-neurologiskt status och avvikelser i dessa

e. Kunna redogöra för hur man genomför en utredning i samverkan med andra yrkeskategorier

f. Värdera information från utredning och sammanställa denna i relation till gällande diagnoskriterier för ADHD, AST och TS

g. Kunna bedöma samsjuklighet vid ADHD, AST och TS

3. Insatser och behandling - för barn, familj och nätverk

a. Kunna förklara diagnos och innebörd för barn, familj och nätverk

b. Kunna redogöra för principiella behandlingsinsatser för respektive tillstånd

c. Kunna redogöra för eventuella rättigheter som t ex omvårdnadsbidrag/merkostnadsersättning och LSS-insatser

d. Kunna bedöma det specifika barnets behov av insatser

e. Kunna rekommendera icke-farmakologisk behandling

f.  Kunna föreslå farmakologisk behandling

g. Kunna utvärdera behandlingsinsatser och omvärdera diagnos

4. Samverkan med andra aktörer och lagstiftning

a. Kunna föreslå relevanta samverkansparter för patientgruppen

b. Kunna föreslå lämpliga stödåtgärder med stöd av tillämplig lagstiftning

c. Kunna formulera riktade utlåtanden som förmedlar förståelse för patientens funktionsnedsättning till övriga samhällsinstanser 

5. Etiska aspekter

a. Kunna reflektera kring etiska perspektiv på bemötande, utredning, diagnostik och behandling utifrån individ, familj och samhälle

Uppdaterat 2020-09-10

Litteraturlista

American Psychiatric Association (2014). MINI-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.

Barn och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting (2015). Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling

Gillberg C., Fernell E. & Råstam M. (2015). Barn- och ungdomspsykiatri (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur Akademisk. 

SFBUP. Riktlinje adhd 2016

Thernlund, G. (red.) (2013). ADHD och autismspektrum i ett livsperspektiv: en klinisk introduktion till utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsproblem. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Uppdaterat 2020-09-10

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.