BUP för vuxenpsykiatriker

Flera allvarliga psykiska sjukdomar debuterar ofta under barndom eller tonårstid. Till exempel debuterar fler än hälften av patienterna med bipolärsjukdom före 20 års ålder. Som vuxenpsykiatriker behöver man därför kunskaper om hur olika vanliga psykiska sjukdomar uttrycker sig under uppväxttiden. Specifikt behövs även kunskap om att ta upp en utvecklingsanamnes. Du får bland annat kunskaper i behandling och diagnostik, hur du kan bemöta barnet/ungdomen med professionalitet, respekt och empati, och hur du kan dra slutsatser från barn- och ungdomspsykiatriska utredningar. Kursen ligger i blocket sjukdomslära bland vuxenpsykiatrikurserna.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte

Syftet med kursen är att utveckla kunskap om utvecklingsrelaterade psykiska sjukdomar och förstå det barnpsykiatriska arbetssättet.

Kompetensmål

Efter kursen ska ST-läkaren kunna:

Utveckling

- känna till avvikande kontra normal psykologisk och motorisk utveckling

Diagnostik

 - känna igen vanliga barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd/sjukdomar och skilja dessa från normalvariation

Utrednings- och undersökningsmetodik

 - ta upp en barn- och ungdomspsykiatrisk utvecklingsanamnes 
 - genomföra bedömning av psykiatrisk status, särskilt med fokus på riskbedömningar
 - vara orienterad om psykologiska instrument och test, samt observationsmetoder
 - värdera resultaten från en barn- och ungdomspsykiatrisk utredning

Behandling

 - tillämpa psykologiska och farmakologiska behandlingsprinciper

Barnet i ett socialpsykologiskt sammanhang

- förhålla sig till det enskilda barnets/ungdomens situation i dess sociala sammanhang
- redogöra för sociala och psykologiska faktorers betydelse för psykisk ohälsa
- presentera konkreta insatser som barn- och ungdomspsykiatrin och övriga aktörer kan bidra med, inkl SIP

Bemötande  

- samtala med barnet/ungdomen utifrån dennes förutsättningar och utvecklingsnivå
- anpassa sitt bemötande och kommunikation både till familjen och barnet/ungdomen

Etik

- reflektera över barnkonventionens etiska grundprinciper i arbetet med barn och ungdomar

Lagar

- känna till lagstiftning som berör barn- och ungdomspsykiatri (LVU/LPT/LVM/LSU/SOL/LSS/Föräldrabalken)

Uppdaterat 2024-04-29

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk:

Böcker

American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5 : diagnostiska kriterier enligt DSM-5. American Psychiatric Association (översättning till svenska av Jörgen Herlofson). Stockholm: Pilgrim press.

Gillberg, C., Råstam, M. & Fernell, E. (red.) (2015). Barn- och ungdomspsykiatri. 3., rev. utg. Stockholm: Natur & kultur. (kap 1, 4, 6, 9, 26 och 27)

Hwang, P. & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. 4., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur. (kap 7-12)

Riktlinjer

Kliniska riktlinjer - Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (slf.se) 

Riktlinje ADHD 2016. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri 

Riktlinje Autism 2021. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri

Riktlinje Beteendesyndrom 2019. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri

Riktlinje Depression 2014. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri

Riktlinje Ångest- och tvångssyndrom 2018. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri

Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling 2015. Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms Läns Landsting (kap XII)

Region Stockholm (2023). Kunskapsstöd för Barn- och ungdomspsykiatrisk läkemedelsbehandling Del B: Specifika tillstånd

Lagstiftning

Föräldrabalk (1949:381)
6 kap 2 §, 2a § och 11 §

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
6 kap 3 § avseende menprövning i samband med utlämnande av handlingar
12 kap 3 § avseende sekretess i förhållande till vårdnadshavare 
25 kap 12 § avseende i vilka fall man har lov till att bryta sekretess gentemot exempelvis socialtjänsten

Socialtjänstlag, SoL (SFS 2001:453)
5 kap, 11 kap 1 § samt 14 kap 1 § 

Patientdatalag (2008:355)
4 kap 4 §

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Uppdaterat 2024-04-29

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.

Preliminär planering av kurser

HT 2024: ej planerad

VT 2025: Region Mellansverige

HT 2025: ej planerad


Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).