Barn- och ungdomspsykiatrisk juridik

Denna kurs är passande för den som befinner sig i början eller mitten av sin specialisttjänstgöring inom barn- och ungdomspsykiatrin. Att vården som ges är rättssäker är oerhört viktigt för både patienter som individer och för samhället. Denna kurs belyser relevant lagstiftning samt lagar och förordningar som är relaterade till barn- och ungdomspsykiatrin. Du ska som ST-läkare kunna ge en rättssäker vård med respekt för individens integritet och samhällhets intressen från ett etiskt perspektiv. Kursen tar upp lagar och förordningar som barnkonventionen och socialtjänstlagen. Du förväntas efter kursslut även ha insikt i funktionen som sakkunnig och som vittne vid domstolsförhandlingar i din yrkesroll.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster.

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte: 

Kursen syftar till att ge kunskap om vissa centrala lagar och föreskrifter inom hälso- och sjukvård, medicinsk-etiska principer och samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvården som till ex. socialtjänsten, LSS eller polis. Målgruppen är ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Kompetensmål:

1. Barnet, familjen och juridiken

Kunna redogöra för och relatera till 

- tillämpliga artiklar i Barnkonventionen

- relevanta bestämmelser om vårdnad och god man i Föräldrabalken avseende hälso och sjukvård

2. Barnet, samhället och juridiken

Kunna redogöra för 

- socialtjänstens ansvar för barns bästa

- relevanta bestämmelser i SoL

- förutsättningarna för vård enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga)

Kunna tillämpa

- socialtjänstens och sjukvårdens ömsesidiga skyldighet av samverkan

- anmälningsplikten

- bestämmelserna i LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och identifiera patienter som faller under LSS

Känna till vård enligt LSU (Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård)

3.  Frivillig sjukvård och juridiken

HSL (Hälso- och sjukvårdslag) och Patientlag

Kunna redogöra för lagens mål, grundprinciper och ramar

Kunna resonera kring patientens rätt till information och delaktighet i utformandet av vård och behandling

Kunna tillämpa reglerna kring intygsskrivning inom vården

Kunna beskriva kravet på god vård och vad det innebär

OSL (Offentlighets- och sekretesslag)

Beskriva offentlighetsprincipen

Kunna genomföra menprövning 

Kunna tillämpa regler kring sekretess och när man utan hinder kan lämna ut uppgifter

Kunna analysera barnets rätt till sekretess i relation till vårdnadshavaren eller god man

Kunna analysera komplexiteten kring barnets rätt i förhållande till förälders och/eller vårdnadshavares skyldigheter och rättigheter i kontakter med vården

Kunna tillämpa barnets rätt till sekretess i förhållande till myndigheter t.ex. socialtjänst, polis och skola

Att i praktiken kunna tillämpa reglerna om skyddad identitet

PDL (Patientdatalag)

Kunna tillämpa regler kring journalföring

Kunna redogöra för de juridiska möjligheterna och begränsningarna att följa upp patientens vård både inom och utanför egna kliniken

PSL (Patientsäkerhetslag)

Kunna tillämpa innebörden av begreppet patientsäkerhet

Kunna redogöra för hälso- och sjukvårdspersonals skyldigheter enl PSL

Kunna beskriva anmälningsproceduren vid patientklagomål och de myndigheter som är berörda

4. Tvångsvård och juridik

 Kunna tillämpa 

- frivillighetsprincipen och minsta ingreppets princip

- förutsättningarna för tvångsvård i öppen- och slutenvård

- handläggningsförfarande för tvångsvård

- de legala ramarna för tvång i vården

Kunna tillämpa gränssnittet mot annan tvångslagstiftning (LVU, LRV)

Kunna tillämpa nödvärn och nödrätt (Brottsbalken)

5.  Etik och juridiken

Kunna kritiskt granska etiska aspekter i vården i relation till juridiska ramar

Uppdaterat 2024-03-07

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur:

Böcker:

Adler, H. & Hamilton, P. (2023). Psykiatrins juridik 2023: verksamhetsinriktad uppslagsbok. Täby: Juris (Uppslagsbok läs relevanta delar) 
och: Juris processkartor

Engström, I. (red.) (2006). Tvingad till hjälp - om tvång, etik och tillit i barn- och ungdomspsykiatrisk vård.  
 - Observera 1: Vissa kapitel är inte uppdaterade till dags dato. Det gäller särskilt kap. 6 om "lagstiftningen" där lagen uppdaterats flera gånger sedan boken gavs ut.
 - Observera 2: Boken/filen är endast för denna specifika kurs och får inte vidarebefordras till någon utan att fråga Ingemar Engström om tillstånd till detta.

Zillén, K., Mattsson, T. & Slokenberga, S. (red.) (2022). Medicinsk rätt. (upplaga 2, läs särskilt kap.4-9) 

Länkar:

SKR om att Barnkonventionen blir lag from. 1 januari 2020 

Socialstyrelsen, Meddelandeblad 8/2020. Barn som söker hälso- och sjukvård  

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (HSLF-FS 2022:62)

Socialstyrelsens föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården; HSLF-FS 2018:54  

Socialstyrelsen: Bedöma barns mognad för delaktighet 

Statens medicin-etiska råd, SMER (2015). Tankar om medicinsk etik (s.131-144) 

Lagtexter: 

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård  

Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)

Regeringsformen (1974:152)

Brottsbalk (1962:700) 

Föräldrabalk (1949:381) 

Patientdatalag (2008:355) 

Patientlag (2014:821)

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 

Socialtjänstlag (2001:453) 

Patientsäkerhetslag (2010:659) 

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga 

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 

Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård

Förvaltningslag (2017:900)

Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn 

Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Vidare läsning

Svenska Psykiatriska Föreningen (2017). Psykiatrisk tvångsvård; Kliniska riktlinjer för vård och behandling 
OBS! Delvis inaktuell då den inte är uppdaterad efter senaste lagändringen.

Uppdaterat 2024-03-07

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.