Psykofarmakologi

Vi rekommenderar att du har gått kurs B3 innan du går Psykofarmakologikursen.

Kursen är en av grundkurserna i specialisttjänstgöringen för vuxenpsykiatrin och syftar till att ST-läkaren ska kunna farmakologiskt behandla psykiskt sjuka patienter på ett optimalt sätt. Kursen ger dig en bred grund av baskunskaper i ämnet, inkluderande bland annat funktionell neuroanatomi, verkningsmekanismer för olika psykofarmaka och hypoteser om etiologi och patofysiologi bakom ett antal psykiska sjukdomar. Du får även lära dig att formulera behandlingsmål tillsammans med patienten och du förväntas efter kursslut kunna redogöra för fördelar och nackdelar med olika preparat. Kursen belyser också farmakodynamiska och idiopatiska biverkningar av olika psykofarmaka samt hur interaktioner inom psykofarmakaområdet kan fungera.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Kursens syfte och kompetensmål

Kursens syfte:

Kursen syftar till, att på basis av evidens och erfarenheter om psykiska sjukdomar och med kännedom om psykofarmakas receptorprofil och deras kliniska effekter, kunna behandla psykiskt sjuka patienter på ett farmakologiskt optimalt sätt.

Kursens kompetensmål

Efter kursen ska du kunna:

 1. Förstå grundläggande funktionell neuroanatomi och neurokemi för hjärnans viktigaste bansystem av betydelse för psykofarmakologisk behandling (GABA, glutamat, serotonin, dopamin, NA, histamin, acetylkolin, HPA-axeln).

 2. Nämna aktuella hypoteser om etiologi och patofysiologi bakom psykiska sjukdomar. 

 3. Förstå hur psykofarmaka kan påverka nervcellernas funktioner och utifrån detta förstå verkningsmekanismer hos antidepressiva, antipsykotiska, stämningsstabiliserande, lugnande och centralstimulerande medel.

 4. Tillämpa evidensbaserad kunskap tillsammans med beprövad erfarenhet vid valet av psykofarmakologisk behandling och med hjälp av kunskaper om psykofarmakologiska och neurobiologiska mekanismer.

 5. Förstå fördelar och nackdelar med olika preparat inom respektive grupp med hänsyn till terapeutisk effekt, biverkningar och behandlingssvar. 

 6. Tillämpa mätbara behandlingsmål tillsammans med patienten utifrån aktuell problematik och utvärdera effekten av den insatta behandlingen och i rätt tid åtgärda bristande följsamhet (adherence), utebliven effekt eller icke tolererbara biverkningar.

 7. Tillämpa farmakokinetiska principer och  tolka plasmakoncentrationsbestämningar (therapeutic drug monitoring, TDM) för att kunna styra behandlingen.

 8. Förstå viktiga principer bakom farmakokinetiska och farmakodynamiska interaktioner mellan psykofarmaka och andra läkemedel. 

 9. Tillämpa kunskap om farmakodynamiska och idiopatiska biverkningar (typ A, typ B) av olika psykofarmaka samt rapportera läkemedelsbiverkningar. Ha kännedom om nationella (BiSi, Läkemedelsverket) och internationella (Uppsala Monitoring Center, UMC, WHO) biverkningsregister.

 10. Tillämpa kunskap om och initialt handlägga läkemedelsutlösta medicinska kristillstånd (till exempel malignt neuroleptika syndrom, serotonergt syndrom, agranulocytos, SIADH (Syndrome of Inappropriate ADH release), Steven-Johnsson's syndrom, Li-intoxikation, hjärtarytmier, blödningsrisk, hyponatremi). 

 11. Tillämpa grundläggande psykofarmakolgiska principer.

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur

Anderson, I. M., & McAllister-Williams, R. H. (2016). Fundamentals of clinical psychopharmacology (4th ed.). Boca Raton: CRC Press, Taylor & Francis Group.

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.