Ätstörningar

 Kursen vänder sig till blivande specialister i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri och ska ge grundläggande kunskap om diagnostik, differentialdiagnostik, bemötande och behandling av patienter med ätstörningar. Dessutom ska kursen ge en god förståelse för ätstörningarnas bakgrund och sociala sammanhang. Samsjuklighet med annan psykiatrisk problematik kommer att diskuteras under kursdagarna. Kursdagarnas upplägg bygger i stor utsträckning på deltagarnas i förväg inskickade fallbeskrivningar.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

OBS! Denna kurs är samma som VUP - Ätstörningar. Du kan söka till denna kurs om du går längre ner i katalogen till VUP - ätstörningar.

Syfte och kompetensmål

Syfte:

Efter denna kurs kan du det grundläggande om diagnostik, bemötande och behandling av patienter med ätstörningar. Dessutom har du god förståelse för ätstörningarnas bakgrund och sociala sammanhang.

Kompetensmål:

1. Epidemiologi och prognos
Identifiera prognosfaktorer för en patient utifrån anamnes och utredning

2. Kunskapsinhämtning
Använda dig av kunskapsnätverk och aktuella vårdprogram 

3. Prevention
Förklara vilka former av preventionsinsatser som är effektiva och vilka som är kontraindicerade och varför

4. Historia
Känna till huvuddragen av den historiska utvecklingen

5. Ätstörningspsykopatologi
Identifiera och exemplifiera utlösande faktorer samt förklara och förstå utvecklingen av ätstörningar hos din patient

6. Behandling
Planera och koordinera patientens behandlingsbehov tillsammans med patienten och andra yrkesutövare

6a. Beskriva vilka effektiva psykologiska behandlingar som finns för olika ätstörningstillstånd och åldersgrupper
6b. Identifiera somatiska konsekvenser av ätstörningar och behandla och remittera till adekvat behandling
6c. Planera och genomföra farmakologisk behandling för hetsätning, samt för andra psykiska symptom som är vanliga vid ätstörningar

7. Bemötande
Tillämpa olika verktyg för att kunna bemöta patienter med ätstörningar och deras anhöriga så att de känner sig respekterade, förstådda, delaktiga och motiverade till behandling

8. Tvångsvård
Bedöma indikation för samt motivera och förmedla behov av ett vårdintyg. Genomföra tvångsvård med respekt för patienten

9. Samverkan
Ge råd till andra specialiteter. Ge vård på rätt nivå, rätt insats till rätt patient vid rätt tillfälle

10. Utredning, undersökning, labb
Genomföra somatisk, psykiatrisk och ätstörningsspecifik anamnes och status

11. Diagnostik
Överväga differentialdiagnoser, diagnostisera ätstörning samt identifiera eventuell samsjuklighet  

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur:

Regionalt vårdprogram Ätstörningar 2009 Stockholms läns landsting

DSM IV (relevanta delar ingår i nätbilagan till vårdprogrammet)

Ringskog S. Somatiska komplikationer vid anorexia och bulimia nervosa. Läkartidningen 1999;96:882-6.

www.atstorning.se

Vidare läsning

Böcker

Clinton, D. & Norring, C. (2002) Ätstörningar: Bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Stockholm: Natur & Kultur.

Fairburn, C. G. (2003). Att övervinna hetsätning: Ett nytt vetenskapsbaserat behandlingsprogram. Riga: Cura Bokförlag och Utbildning AB.

Fairburn, C. G. (2008). Cognitive Behavior Therapy and Eating Disorders. New York: Guilford Press.

Fairburn, C. G. & Walsh, B. T. (2002). Eating Disorders and Obesity: A Comprehensive Handbook. New York: Guilford Press.

Grilo, C. M. & Mitchell, J. E. (2010). The Treatment of Eating Disorders: A Clinical Handbook. New York: Guilford Press.

Norring, C. & Palmer, R. (Eds.) (2005). EDNOS - Eating Disorders Not Otherwise Specified: The Other Eating Disorders. London: Routledge.

Svenska Psykiatriska Föreningens arbetsgrupp för ätstörningar (2005). Ätstörningar – kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svensk Psykiatri, nr 8. Stockholm: Svenska Psykiatriska Föreningen.

Vandereycken, W. & van Deth, R. (1994). From Fasting Saints to Anorexic Girls. The History of Self-Starvation. London: The Althone Press.

Nätresurser

APA Work Group on Eating Disorders (2006). Practice Guideline for the Treatment of Patients with Eating Disorders, Third Edition. New York: American Psychiatric Association, Inc. (www.psychiatryonline.com/pracGuide/PracticePDFs/EatingDisorders3ePG_04-28-06.pdf)

National Institute for Clinical Excellence (NICE) (2004). Eating Disorders: Core interventions in the treatment and management of anorexia nervosa, bulimia nervosa, and related eating disorders. National Clinical Practice Guideline Number CG9. London: National Institute for Clinical Excellence. (http://www.nice.org.uk/nicemedia/live/10932/29220/29220.pdf)

www.viss.nu Avsnittet om ätstörningar.

Översiktsartiklar

Barton, R. & Nicholls, D. (2008). Management of eating disorders in children and adolescents. Psychiatry, 7, 167-170.

Berkman, N.D., Lohr, K.N. & Bulik, C.M. (2007). Outcomes of eating disorders: A systematic review of the literature. International Journal of Eating Disorders, 40, 293-309.

Brownley, K.A., Berkman, N.D., Sedway, J.A., Lohr, K.N. & Bulik, C.M. (2007). Binge eating disorder treatment: A systematic review of randomized controlled trials. International Journal of Eating Disorders, 40, 337-348.

Bulik, C.M., Berkman, N.D., Brownley, K.A., Sedway, J.A. & Lohr, K.N. (2007). Anorexia nervosa treatment: A systematic review of randomized controlled trials, International Journal of Eating Disorders, 40, 310-320.

Fairburn, C. G. & Harrison, P. J. (2003). Eating disorders. Lancet, 361, 407- 416.

Micali, N. (2008). Eating disorders and pregnancy. Psychiatry, 7, 191-193.

Nasser, M. (2009). Eating disorders across cultures. Psychiatry, 8, 347-350.

Palmer, B. (2008). Epidemiology, diagnosing, and assessing eating disorders. Psychiatry, 7, 143-146.

Shapiro, J.R., Berkman, N.D., Brownley, K.A., Sedway, J.A., Lohr, K.N. & Bulik, C.M. (2007). Bulimia nervosa treatment: A systematic review of randomized controlled trials. International Journal of Eating Disorders, 40, 321-336.

Stice, E., Shaw, H. & Marti, C.N. (2007). A meta-analytic review of eating disorder prevention programs: Encouraging findings. Annual Review of Clinical Psychology, 3, 207-231.

Treasure, J., Claudino, A.M. & Zucker, N. (2010). Eating disorders. Lancet, 375, 583–93.

Waller, G. & Sheffield, A. (2008). Causes of bulimic disorders. Psychiatry, 7, 152-155.

Wilson, G.T., Grilo, C.M. & Vitousek, K.M. (2007). Psychological treatment of eating disorders. American Psychologist, 62, 199-216.

Winston, A.P. (2008). Management of physical aspects and complications of eating disorders. Psychiatry, 7, 174-178.

Woerwag-Mehta, S. & Treasure, J. (2008). Causes of anorexia nervosa. Psychiatry, 7, 147-151.

Yager, Z. & O’Dea, J.A. (2008). Prevention programs for body image and eating disorders on University campuses: a review of large controlled interventions. Health Promotion International, 23, 173-189.

Ismail, K. (2008). Eating disorders and diabetes. Psychiatry, 7, 179-182.

Keski-Rahkonen, A., Raevuori, A. & Hoek, H.W. (2008). Epidemiology of eating disorders: an update. I: S. Wonderlich, Mitchell, J.E., de Zwaan, M. & Steiger, H. (Eds.). Annual Review of Eating Disorders: Part 2 - 2008. Oxford: Radcliffe Publishing, pp. 58-68.

Specialartiklar av särskilt intresse

Byford, S., Barrett, B., Roberts, C., Clark, A., Edwards, W., Smethurst, N. & Gowers, S.G. (2007). Economic evaluation of a randomized controlled trial for anorexia nervosa in adolescents. British Journal of Psychiatry, 191, 436-440.

Eisler, I. (2007). The empirical and theoretical base of family therapy and multiple family day therapy for adolescents. Journal of Family Therapy, 27, 104-131.

Ejderhamn, J., Borgström, B. & Wentz, E. (2005). Somatiska komplikationer vid anorexia nervosa hos barn och unga. God prognos om patienten blir normalviktig inom ett par år. Läkartidningen, 102, 2464-2467.

Elfhag, K. & Rössner, S. (2007). Ätstörda fetmapatienter riskerar hamna mellan medicin och psykiatri. Läkartidningen, 104, 494-497.

Fairburn, C. G. & Cooper, Z. (2007). Thinking afresh about the classification of eating disorders. , International Journal of Eating Disorders, 40 (Suppl.), S107–S110.

Gowers, S.G., Clark, A., Roberts, C., Griffiths, A., Edwards, W., Bryan, C., Smethurst, N., Byford, S. & Barrett, B. (2007). Clinical effectiveness of treatments for anorexia nervosa in adolescents. British Journal of Psychiatry, 191, 427-435.

Hällström, T. (1999). Självsvält under 1500 år: verk av Gud, djävulen eller viktfixeringen? Läkartidningen, 96, 43, 4648-4653.

Isomaa, R., Isomaa, A-L., Marttunen, M., Kaltiala-Heino, R. & Björkqvist, K. (2009). The prevalence, incidence and development of eating disorders in Finnish adolescents – A two-step 3-year follow-up study. European Eating Disorders Review, 17, 199-207.

Mehanna, H.M., Moledina, J. & Travis, J. (2008). Refeeding syndrome: What it is, and how to prevent and treat it. British Medical Journal, 28, 1495-1498.

Scholz, M., Rix, M., Scholz, K., Gantchev, K. & Thömke, V. (2005). Multiple family therapy for anorexia nervosa: concepts, experiences and results. Journal of Family Therapy, 27, 132-141.

Wallin, U. & Persson, M. (2006). Intensive Family Treatment in an Apartment Setting, As Part of an Integrated Model for Severe Cases of Anorexia Nervosa in Child-hood and Adolescence. I: M. D. Devore (Ed.), New Developments in Parent-Child Relations. New York: Nova Science Publishers Inc.

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.