Akut barn- och ungdomspsykiatri

Denna kurs passar för de som befinner sig i början eller i mitten av sin specialisttjänstgöring inom barn- och ungdomspsykiatrin. Akut barn- och ungdomspsykiatri är en viktig del i utbildningen till barn- och ungdomspsykiater. Ärendena är komplexa och ofta ställs krav på samarbete med hem, skola, socialtjänst och polis. Det finns inte sällan juridiska aspekter avseende vårdform. Antal slutenvårdsplatser är begränsade. Etiska aspekter behöver ofta beaktas. Hög kompetens för tjänstgörande läkare i den akuta öppenvårdssituationen är central. Denna kurs ger möjlighet till reflektion och diskussion kring den akuta handläggningen och egna erfarenheter. Den kompletterar därmed andra kurser som är riktade specifikt mot ämnen som juridik, farmakologi, specifika sjukdomstillstånd etc.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte:

- "inte så svårt som du tror - bli trygg i den akuta situationen"

Kursen syftar till att ST-läkaren självständigt och i teamarbete ska kunna bemöta och handlägga akuta tillstånd och situationer.

Kompetensmål:

 1. Bedömning och handläggning

a. Kunna identifiera och handlägga akuta psykiatriska tillstånd 

b. Kunna värdera barnets symtom i förhållande till sitt sociala sammanhang

c. Kunna värdera risk- och skyddsfaktorer som underlag för en säkerhetsplan inför hemgång

 2. Relevant lagstiftning i det akuta skedet

a. Känna till relevant lagstiftning som vägledning 

b. Kunna tillämpa LPT i det akuta skedet

3. Farmakologi i det akuta skedet

a. Kunna tillämpa farmakologisk behandling i akut skede

b. Identifiera potentiellt farliga biverkningar och interaktioner

4. Strukturerad suicidriskbedömning

a. Kunna identifiera och värdera risk- och skyddsfaktorer 

b. Kunna utföra en strukturerad suicidriskbedömning

c. Kunna förmedla suicidriskbedömningen och utforma säkerhetsplan med patient och anhöriga

5. Självskadebeteende

a. Kunna identifiera och värdera risk- och skyddsfaktorer 

b. Kunna identifiera eventuell bakomliggande suicidavsikt 

6. Missbruk

a. Kunna identifiera och värdera akuta symtom på missbruk

7. Hot och våld

a. Tidigt kunna identifiera risk för hot och våld

b. Kunna tillämpa strategier för ett våldspreventivt arbete med patienten i fokus

8. Övergripande bemötande och samarbete i en akut krissituation

       a. Kunna tillämpa ett respektfullt, etiskt, icke dömande förhållningssätt

b. Kunna anpassa sitt bemötande till olika situationer och delaktiggöra patienten

c. Kunna samverka med olika samhällsfunktioner och vårdgrannar

Uppdaterat 2024-02-12

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar.

Obligatorisk:

Böcker

Gillberg C, Fernell E, & Råstam M (red.) (2015). Barn och ungdomspsykiatri (3. utg.) Stockholm: Natur och kultur (Kapitel 8, 15, 19, 20, 22, 23, 26, 28, 29)

Kaplan T (red.) (2009). Emergency Department Handbook: Children and Adolescents With Mental Health Problems. London: RCPsych (Kapitel 4-6)

Riktlinjer

Svenska psykiatriska föreningen (2017). Psykiatrisk tvångsvård: kliniska riktlinjer för vård och behandling. (2. uppl.) Stockholm: Svenska psykiatriska föreningen (SPF)

Länkar

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läkemedelsverket (2017). Läkemedelsboken. (Heilig M & Håkansson A: Narkotikaberoende) OBS! Ny upplaga kommer 2024

Nationella självskadeprojektet (2016). Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende. Nationellt kvalitetsdokument för psykiatrin.

Uppdaterat 2024-02-12

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.

Preliminär planering av kurser:

HT 2024: ej planerad

VT 2025: 

Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).