Mer info kommer i augusti 2022

---

Available places:Unlimited

Date:Continuous

Deadline for application:Not open for applications

---

Ätstörningar

 Kursen vänder sig till blivande specialister i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri och ska ge grundläggande kunskap om diagnostik, differentialdiagnostik, bemötande och behandling av patienter med ätstörningar. Dessutom ska kursen ge en god förståelse för ätstörningarnas bakgrund och sociala sammanhang. Samsjuklighet med annan psykiatrisk problematik kommer att diskuteras under kursdagarna. Kursdagarnas upplägg bygger i stor utsträckning på deltagarnas i förväg inskickade fallbeskrivningar.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte och kompetensmål

Syfte:

Efter denna kurs kan du det grundläggande om diagnostik, bemötande och behandling av patienter med ätstörningar. Dessutom har du god förståelse av olika orsaker till ätstörningar.

Kompetensmål:

1. Kunskapsinhämtning

    a. Använda dig av "Ätstörningar: kliniska riktlinjer för utredning och behandling 2015" och rekommenderade användbara länkar
    b. Känna till huvuddragen av den historiska utvecklingen

2. Epidemiologi och prognos 
    Förstå epidemiologi och hur prognosfaktorer kan variera för patienter utifrån anamnes och utredning

3. Ätstörningspsykologi
    Identifiera och exemplifiera utlösande faktorer samt förklara och förstå utvecklingen av ätstörningar hos din patient

4. Utredning och undersökning av ätstörningar
    Genomföra somatisk, psykiatrisk och ätstörningsspecifik anamnes och status inklusive laborativa och fysiologiska undersökningar

5. Diagnostik
    Diagnostisera ätstörning, överväga psykiatriska och somatiska differentialdiagnoser och samsjuklighet

6. Behandling

    Planera och koordinera patientens behandlingsbehov tillsammans med patienten, anhöriga och andra yrkesutövare
       a. Beskriva vilka effektiva psykologiska behandlingar som finns för olika ätstörningstillstånd och åldersgrupper
       b. Bedöma somatiska konsekvenser av ätstörningar och hur det påverkar behandlingen
       c. Kunna ordinera farmakologisk behandling vid olika typer av ätstörningar när indikationer föreligger
       d. Identifiera risker och förbereda patienter för återfall

7. Samsjuklighet
    Kunna behandla patienter med ätstörningar och samtidig annan psykiatrisk eller somatisk sjukdom

8. Bemötande
    Kunna bemöta patienter med ätstörningar och deras anhöriga så att de känner sig respekterade, förstådda, delaktiga och   motiverade      till behandling. Att ha förståelse för negativa reaktioner från patienter och anhöriga. Ha kännedom om patientföreningar.

9. Tvångsvård
    Bedöma indikation för tvångsvård. Genomföra behandling under tvångsvård med respekt för patienten.

10. Långtidssjuka
     Kunna handlägga och bemöta långtidssjuka patienter med fokus på livskvalitet

 

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur:

Academy for Eating Disorders (AED). (2016). Eating Disorders: Critical Points for Early Recognition and Medical Risk Management in the Care of Individuals with Eating Disorders: 

Ringskog. S. (1999). Somatiska komplikationer vid anorexia och bulimia nervosa. Läkartidningen 1999; 96: 882-6

SBU (2016). Behandling av hetsätningsstörning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 248. ISBN 978-91-85413-91-1. 

ARFID: restriktivt ätande utan rädsla för viktuppgång. Läkartidningen 2018; 115:E97R, Läkartidningen 37/2018, Lakartidningen.se 2018-09-12. 

Wallin, U., Sandeberg, A.A., Nilsson, K. & Linné, Y. (2019). Ätstörningar: kliniska riktlinjer för utredning och behandling. (Tredje upplagan). [Sundsvall]: Svenska psykiatriska föreningen.

Wallin U. & Swenne I. (2016). Tidig viktuppgång vid anorexia nervosa ger god prognos. Intensiv familjebaserad behandling ger bäst resultat. Läkartidningen. 2016;113:DWWX, Läkartidningen 24-25/2016, Lakartidningen.se 2016-06-13. 

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.