Substansbrukssyndrom hos barn och ungdomar (Tidigare namn: Missbruk och beroende hos barn och ungdomar)

Denna kurs är passande för den som befinner sig i början eller mitten av sin specialisttjänstgöring inom barn- och ungdomspsykiatrin. Kursen ger dig kunskaper i identifiering och diagnosticering av missbruk samt urskiljning av differentialdiagnostiska tillstånd och psykiatrisk samsjuklighet. Kursen behandlar även somatiska komplikationer vid missbruk och ST-läkaren förväntas  också kunna redogöra för somatiska tecken på missbruk. I kursen studeras behandling och vårdplan och viss juridik relevant för ämnet berörs. Den samverkan som krävs med socialtjänst, skola och polis belyses även i kursen och ST-läkaren får en djupare förståelse för hur den bör och kan fungera.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte: 

Kursen syftar till att ST-läkaren skall kunna identifiera och diagnostisera missbruk, skilja ut differentialdiagnostiska tillstånd och psykiatrisk samsjuklighet, behandla akuta symtom och kunna redogöra för relevanta instanser för samverkan.

Kompetensmål:

1. Substansbruksteori

1. Definiera och identifiera substansbruk enligt diagnostiska manualer
2. Redogöra för neurobiologiska bakgrundsfaktorer vid substansbruksbenägenhet
3. Redogöra för relevant substansbruksepidemiologi och -demografi
4. Redogöra för olika typer av substansbruksubstanser inklusive internetdroger
5. Redogöra för synen på drogbruk genom tiderna
6. Kunna redogöra för det aktuella kunskapsläget rörande arv och miljöfaktorers inverkan på substansbruksutveckling
7. Diskutera olika sätt att förvärva alkohol och droger samt finansiera substansbruk
8. Redogöra för prevention samt risk- och skyddsfaktorer som påverkar en substansbruksutveckling
9. Kunna redogöra för motargument i förhållande till drogliberaliserande krafter

2. Upptäckt och diagnosticering

1. Urskilja tidiga riskfaktorer och tecken på substansbruksutveckling hos barn och ungdomar
2. Identifiera symptom på substansbruk av olika slag (droger, alkohol, läkemedel och spel)
3. Redogöra för vikten av att vanemässigt genomföra en substansbruksanamnes
4. Genomföra substansbruksbedömning innefattande anamnestisk intervju, status och screening
5. Kunna redogöra för tillgängliga screeningmetoder samt deras specificitet och sensitivitet

 3. Samsjuklighet

1. Identifiera förekomst av psykiatriska tillstånd vid substansbruk
2. Problematisera kring barnpsykiatrisk utredning vid pågående substansbruk
3. Kunna genomföra riskbedömning avseende utagerande beteende, självskada och suicid under pågående substansbruk samt upprätta krisplan

4. Somatiska komplikationer

1. Identifiera somatiska tecken på substansbruk
2. Identifiera somatiska komplikationer av olika former av substansbruk på kort och lång sikt
3. Redogöra för relevant handläggning vid akuta intoxikationer

5. Behandling och vårdplan

1. Resonera kring bemötande och aliansbyggande strategier
2. Redogöra för aktuellt evidensläge gällande substansbruksbehandling
3. Kunna tillämpa basala behandlingsmetoder vid substansbruk och ta ställning till behov av heldygnsvård alternativt placering
4. Känna till mer omfattande behandlingsmetoder och deras förväntade effekter
5. Kunna kritiskt granska läkemedelsanvändning vid psykiatriska tillstånd med samtidigt substansbruk
6. Redogöra för anhörigstödjande metoder
7. Föreslå en vårdplan inklusive struktur för uppföljning/återfallsprevention

6. Juridik

1. Kunna resonera kring anmälningsskyldigheten
2. Känna till LPT-, LVU- och LVMs tillämpbarhet gällande substansbruk hos barn och ungdomar

7. Samverkan

Redogöra för:

1. BUP:s respektive Socialtjänstens uppdrag avseende substansbruk
2. behovet av att samarbeta med skolan kring substansbrukande barn och ungdomar
3. samverkan med andra vårdenheter/vårdgrannar
4. positiva samverkansformer med polismyndigheten

Uppdaterat 2023-03-06

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur

Böcker

Franck, J. & Nylander, I. (red.) (2015). Beroendemedicin (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Artiklar

Beroendecentrum Stockholm (2014). Utredning och behandling av ungdomar med missbruksproblem

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning C.A.N. (2021). Skolelevers drogvanor

Franck J. (2016). Behandling av adhd vid samtidigt skadligt bruk/beroende av alkohol eller narkotika (sid. 28-31)

Meier, M.H., Caspi, A., Ambler, A., Harrington, H., Houts, R., Keefe, R.S, ..., Moffitt TE. (2012). Persistent cannabis users show neuropsychological decline from childhood to midlife. 

Mobilisering mot narkotika (2006). Vad vet vi om narkotikaanvändarna i Sverige? Stockholm: Mobilisering mot narkotika. Kap Ung och oberoende. 

Rådgivningsbyrån i Lund. (2012). Argument för att röka hasch

Riktlinjer

Psykiatristöd (2014). Beroende bland ungdomar (uppdaterad juni 2022) 

Psykiatristöd (2014). Suicidnära barn och ungdomar (uppdaterad mars 2020)  

Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende – Stöd för styrning och ledning

Lagar

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Socialtjänstlag (2001:453)

Uppdaterat 2023-03-06

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.

Preliminär planering av kurser:

HT 2024: Stockholm

VT 2025: 

Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).