Hälsa och levnadsvanor vid psykisk sjukdom

Kursen syftar till att ST-läkaren ska tillägna sig en djupare förståelse för sambandet mellan levnadsvanor, hälsa och kroppslig sjukdom hos psykiatrins patienter. Du förväntas efter kursslut ha utvecklat färdigheter i att identifiera och åtgärda ohälsosamma levnadsvanor och andra risker för kroppslig ohälsa. Du ska även bland annat kunna beskriva och tillämpa riktlinjer för levnadsvanor, känna till Motiverande samtal, redogöra för vilka kroppsliga sjukdomar som är överrepresenterade vid psykisk sjukdom samt orsaker till kroppsliga sjukdomar vid psykisk ohälsa.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Kursens syfte och kompetensmål

Syfte

Du ska under kursen tillägna dig en djupare förståelse för sambandet mellan levnadsvanor, hälsa och kroppslig sjukdom hos psykiatrins patienter. Efter kursen kommer du att ha utvecklat färdigheter i att identifiera och åtgärda ohälsosamma levnadsvanor och andra risker för kroppslig ohälsa.

Kompetensmål

1. Kroppslig ohälsa

a. Redogöra för vilka kroppsliga sjukdomar som är överrepresenterade vid psykisk sjukdom

b. Redogöra för orsaker till kroppsliga sjukdomar vid psykisk ohälsa
    - Levnadsvanor
    - Övriga faktorer (Farmakologisk behandling, Kognitiv svikt, Hälso- och sjukvårdens organisation)

2. Hälsans bestämningsfaktorer

a. Diskutera bakgrundsfaktorer för ojämlik hälsa vid samtidig psykisk sjukdom

3. Riktlinjer för levnadsvanor (Sjukdomsförebyggande metoder)

a. Beskriva framtagandet av riktlinjerna (bakgrund, process och resultat)
b. Kunskap om rådgivningsnivåerna (enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal)
c. Identifiera ohälsosamma levnadsvanor med hjälp av validerade frågor
d. Tillämpa riktlinjerna på relevant nivå (rådgivande samtal)
   - Ha kunskap om var professionella stödresurser finns (dietist, fysioterapeut, tobaksavvänjare etc)
   - Ha kunskap om betydelsen om stödresurser i patientens privata nätverk

e. Tillämpa andra riktlinjer och metoder av betydelse

4. Samtalsmetodik

a. Känna till Motiverande samtal (MI) eller annan relevant samtalsteknik

5. Etik

a. Värdera patientens integritet kontra levnadsvanor ur ett etiskt perspektiv

Litteraturlista

Böcker:

FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling/Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) kap 1.1, 1.3, 1.4, 1.19 och 1.20

Holm Ivarsson, B. (2016). MI - motiverande samtal : praktisk handbok för hälso-och sjukvården. (3. uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning.

Psykologer mot tobak (2015) Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst

Wåhlin, S (2015). Alkohol - en fråga för oss i vården. Lund: Studentlitteratur AB (kap. 5, 6, 7, 9)

Artiklar

Agnafors S, Norman Kjellström A, Torgerson J, Rusner M. (2019). Somatic comorbidity in children and adolescents with psychiatric disorders. European Child and Adolescent Psychiatry 2019; 28: 1517-25.

Cooney, G.M., et al (2013). Exercise for depression. Cochrane Database of Systematic Reviews, 9, 1-157.

Torniainen, M. et al. (2015). Antipsychotic treatment and mortality in schizophrenia. Schizophrenia Bulletin, 41 (3), 656-663.

Westman J. et al (2017). Increased cardiovascular mortality in people with schizophrenia: a 24-year national register study. Epidemiolog and Psychiatric Sciences, 1-9

Riktlinjer och rapporter 

FYSS- Fysisk aktivitet på recept

Socialstyrelsen (2018) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. (sid. 7-9 och 18-26)

Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelser 2014. Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom. 

Socialstyrelsen (2011) via pdf: Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom- akut hjärtinfarkt

Socialstyrelsen (2011) via pdf: Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom- cancer 

Socialstyrelsen (2011) via pdf: Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom- diabetes

Socialstyrelsen (2011) via pdf: Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom- Stroke

Svenska läkaresällskapet (2017). Guldkorn i arbete med levnadsvanor och psykisk ohälsa

Uppdaterat 2021-06-14

Kursupplägg

Den första delen, fas 1, pågår under fyra veckor på distans och är förberedande inför det kommande kursmötet. Under den här tiden läser du in dig på kurslitteratur och gör även självtestet på litteraturen. Du ska under denna tid också göra en inlämningsuppgift i form av en fallbeskrivning. Det krävs att du har fått godkänt på självtestet (80% är gränsen för godkänt resultat) och lämnat in fallbeskrivningen för att kunna delta på kursmötet

Den andra delen, fas 2, är själva kursmötet. Då träffas alla deltagare och lärare i tre dagar. Kursmötet utgår från fallbeskrivningar, miniföreläsningar och rollspel. Du behöver även göra en utvärdering av kursmötet, den öppnar när kursmötet har slutat och du finner utvärderingen i mappen "uppgifter och inlämningar"

Den tredje delen, fas 3, är den avslutande delen och även pågår under fyra veckor på distans. Då får du applicera de nya kunskaper du har fått i en examinationsuppgift. Godkänd kurs får du efter att examinationsuppgiften är inlämnad och godkänd av kurslärarna samt att du har gjort kursutvärderingen.        

Preliminär planering av kurser:

HT 2024: ej planerad

VT 2025: ej planerad

Läs mer på: Kommande kurser - Metiskurser

Definitiva uppgifter ser du i kurskatalogen i september (för vårterminen) och april (för höstterminen).