Trauma inkulsive migrationsproblematik hos barn och ungdomar

Kursens övergripande mål är att du som ST-läkare ska kunna identifiera, förstå, bemöta och behandla traumatiserade barn och ungdomar. Fokus ligger på utredning, diagnostik och behandling av trauma, men det ingår även bland annat ett utvecklingspsykologiskt perspektiv på trauma, relevant juridik för ämnet, hur asylprocessen fungerar och vilka samverkansaktörer som kan vara aktuella. Du får en bred grund av kunskaper inom ämnesområdet som kommer att hjälpa dig i bemötandet och hanterandet av barn och ungdomar med trauma och även migrationsproblematik.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster.

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte och kompetensmål

Syfte:

Kursen syftar till att ST-läkaren ska kunna identifiera, förstå, bemöta och behandla traumatiserade barn och ungdomar.  

Kompetensmål: 

Bakgrund

Förstå begrepp som omsorgssvikt, övergrepp, misshandel och trauma inklusive polytraumatisering 

Reodgöra för olika typer av trauma och deras potentiella konsekvenser
(närhet, intensitet, frekvens, omfång, naturkatastrof- interpersonellt)

Redogöra för förekomst av trauma och PTSD hos barn i samhället och inom barn- och ungdomspsykiatrin

Förklara neurofysiologiska och -biologiska korrelat till trauma

Diskutera samband mellan trauma och utveckling av olika barnpsykiatriska och somatiska symtom

Redogöra för skydds- och riskfaktorer vid exponering för trauma

Utvecklingspsykologi

Identifiera tecken på traumatisering hos barn i olika åldrar/utvecklingsnivå

Redogöra för kopplingen mellan trauma och anknytning, i båda riktningar

Förstå trauma i flergenerationsperspektiv

Redogöra för konsekvenser av trauma med anknytningsperson som förövare

Bemötande

Kunna reflektera kring bemötande av traumatiserade patienter och genomförande av samtal så att patient och nätverk känner sig förstådda och respekterade

Kunna redogöra för genomförande av tolksamtal med beaktande av de svårigheter detta kan innefatta inklusive transkulturella olikheter

Kunna reflektera över etiska aspekter kring bemötande, handläggning och behandling av traumatiserade patienter i svår psykosocial situation t.ex. asylsökande

Kunna förhålla sig till sjukvårdens roll och uppgift vid bemötande av asylsökande samt kunna reflektera över egna reaktioner på patientens situation och traumaberättelse 

Utredning

Känna till och använda relevanta screeninginstrument för trauma och traumarelaterade symtom

Kunna genomföra traumaanamnes och använda relevanta diagnostiska hjälpmedel

Redogöra för den kulturella kontextens betydelse för symtompresentation vid psykisk ohälsa

Identifiera behov av fördjupad bedömning, inklusive utredning av tortyr och somatiska tillstånd

Diagnostik

Identifiera och urskilja olika diagnoser relaterade till trauma

Uppmärksamma tillstånd och symtom som faller utanför diagnosmanualen som t.ex. uppgivenhetssyndrom och konsekvenser av komplex och långvarig traumatisering hos barn

Analysera samband mellan symtom, diagnos och funktionsnedsättning

Förstå hur aktuella stressorer inklusive asylprocess samverkar med posttraumatiska symtom

Identifiera och exemplifiera sambandet mellan trauma och barnpsykiatriska tillstånd som t.ex. depressivitet, ångest, sömnstörning, självskadebeteende, ätstörningar och missbruk

Redogöra för differentialdiagnoser till diagnoser relaterade till trauma

Redogöra för vanliga komorbida tillstånd vid PTSD, t.ex. depression, ångest, ADHD och missbruk

Förklara dissociation och kunna differentiera mellan psykotiska och dissociativa tillstånd

Behandling

Redogöra för olika psykoedukativa- och psykoterapeutiska behandlingsmetoder, indikation och förväntad effekt 

Redogöra för psykofarmakologisk behandling, indikation och förväntad effekt

Ge exempel på kroppsorienterade behandlingsmetoder

Diskutera vikten av vårdnadshavares delaktighet i behandling

Värdera betydelsen av ett stabilt nätverk kring barnet under behandlingen

Diskutera kontraindikationer mot att starta traumabehandling

Diskutera när slutenvård är motiverad och olika överväganden i samband med detta

Prognos

Förstå prognos och förlopp vid traumarelaterade diagnoser, med och utan behandling

Förstå trauma och omsorgssvikt som riskfaktorer för somatisk och psykisk ohälsa senare i livet

Asylprocessen

Kunna redogöra för asylsökandes och papperslösas rättigheter och identifiera sjukvårdens roll och uppgift i asylprocessen

Kunna redogöra för förhållanden kring migration inkl trafficking i Europa samt för flyktingmottagande och asylprocessen i Sverige

Juridik

Kunna redogöra för anmälningsplikt och sekretessfrågor avseende traumatiserade och papperslösa barn

Problematisera kring när och hur man behöver anpassa traumaanamnes med tanke på senare polisförhör/pågående polisutredning

Kunna identifiera behov av och utforma intyg med relevant innehåll avseende asylsökande patient

Samverkansaktörer

Beskriva behovet av samarbete med andra myndigheter, vårdgrannar, skola och boende vid migrationsproblematik

Beskriva fungerande modeller för samarbete med andra myndigheter, vårdgrannar och skola vid övergrepp och andra trauma

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur för inläsning:

American Psychiatric AssociationAmerican Psychiatric Association. DSM-5 Task Force. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. (5. ed.) Arlington, Va.: American Psychiatric Association. Kap Dissociative disorders, Trauma och stressrelated disorders och Cultural formulation.

Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P. & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi: Utveckling på avvägar. (2. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur Akademisk. Kap Barn som far illa och skrämda barn.

Gillberg, C., Fernell, E. & Bergström, M.R. (2015). Barn- och ungdomspsykiatri. (3. uppl.) Natur & Kultur Akademisk. Kap 24 Barnmisshandel och sexuella övergrepp på barn, Kap 29 Lagstiftning

Kovachy, B., O'Hara, R., Hawkins, N., Gershon, A., Primeau, M.M., Madej, J., Carrion, V. (2013). Sleep disturbance in pediatric PTSD: current findings and future directions. J Clin Sleep Med 9(5):501-510.

Landberg, Å., Svedin, C-G. (2013). Inuti ett Barnahus. Rädda Barnen.

Länsstyreelsen Stockholm. (2015). Den långa resan - Möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel och sexuell expolatering.

Michel, P. & Michel, P. (2010). Psykotraumatologi. (2., [omarb. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter – ett kunskapsunderlag för primärvården [Elektronisk resurs]. (2015). Socialstyrelsen. Kap Psykisk ohälsa.

Wilkinson, J.M., Carrion, V.G. (2012). Pharmacotherapy in Pedatric PTSD: A Developmentally-Focused Review of the Evidence. Current Psychopharmacology. 1(3), 252-270(19).

Inget upphovsrättsskyddat material här. Endast länkar. Böcker länkas helst via Libris annars via förlag. Undvik länkar till bokhandel.

Vidare läsning

Ascher, H. & Hjern, A. (red.) (2013). Från apati till aktivitet: teori och behandling av flyktingbarn med svår psykisk ohälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bäärnhielm, S. (2014). Transkulturell psykiatri. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Carrion, V.G., Wong, S.S., Kletter, H. (2013). Update on Neuroimaging and Cognitive Functioning in Maltreatment-Related Pediatric PTSD: Treatment Implications. Journal of Familjy Violence. January 28(1), 53-61.

Cook, A., Spinazzola, J., Ford, J., Lanktree, C., Blaustein, M.; Cloitre, M, ... , van der Kolk, B. (2005). Complex trauma in children and adolescents. Psychiatric Annals, 35(5), 390-398.

Dyregrov, A. (1997). Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur.

Jensen, T.K., Skårdalsmo, E.M., Fjermestad, K.W. (2014). Development of mental health problems - a follow-up study of unaccompanied refugee minors. Child Adolesc Psychiatry Ment Health. Nov 17;8:29. doi:10.1186/1753-2000-8-29.

Lucas, S., Jernbro, C. (2014). Försummelse av barn – ett försummat problem. Läkartidningen 111:CZYR

Van der Kolk, B.A. (2014). The body keeps the score: brain, mind, and body in the healing of trauma. New York: Viking.

Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Skönlitteratur:

Josefsson, D. & Linge, E. (2011). Den mörka hemligheten. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Pipping, L. (2010). Kärlek och stålull: om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. (3. uppl.) Stockholm: Gothia.

Film:

Mommy. (2015). Stockholm: Njutafilms.

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.