Utvecklingspsykologi för barn- och ungdomspsykiatrin

Denna kurs riktar sig till den som befinner sig i början av sin specialisttjänstgöring inom barn- och ungdomspsykiatrin. Kursens övergripande syfte är att ge kunskaper om barns och ungdomars emotionella, kognitiva och sociala förmågor utifrån en helhetssyn på barns utveckling, samt att kunna urskilja avvikelser från det normala. Du får inblick i utvecklingspsykologiska modeller och förväntas efter kursslut kunna analysera och tillämpa centrala begrepp knutna till allmän utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska modeller. Kursen ger även en ökad kunskap i bedömning och behandling av atypisk utveckling samt hur behovet av att samverka med andra aktörer (så som skola, BVC och somatisk sjukvård) kan se ut.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte och kompetensmål Syfte:

Kursen syftar till att ST-läkaren ska tillägna sig kunskaper om barns och ungdomars emotionella, kognitiva och sociala förmågor utifrån en helhetssyn på barns utveckling samt kunna urskilja avvikelser från den förväntade utvecklingen.

.

Kompetensmål:

1. Barns och ungdomars typiska utveckling

a) Känna till utvecklingspsykologins historiska utveckling
b) Kunna värdera information om och tillämpa kunskaper vad gäller barns typiska kognitiva, emotionella och sociala utveckling i olika åldrar inklusive utveckling av sexuell läggning och könsidentitet
c) Kunna beskriva typisk adolescensutveckling

2. Allmän utvecklingsteori/utvecklingspsykologiska modeller

a) Beskriva affektteorins grunder
b) Tillämpa begreppet social kognition
c) Analysera och tillämpa begreppet temperament
d) Analysera och tillämpa begreppen risk- och friskfaktorer, stress-sårbarhet och transaktionella modeller
e) Analysera och tillämpa begreppet anknytning
f) Analysera och tillämpa begreppet utvecklingspsykopatologi

3. Bedömning och behandling
a) Kunna anpassa det kliniska mötet till barns ålder och utvecklingsnivå
b) Kunna identifiera atypisk emotionell, kognitiv och social utveckling i olika åldrar
c) Känna till hur atypisk utveckling kan uttryckas i psykopatologi (ångest, depression och beteendestörningar)
d) Kunna ge exempel på hur psykologiska behandlingsmetoder kan hjälpa barn att återfå sin utvecklingsförmåga

4. Familj och samspel
a) Kunna identifiera omvårdnadsförmågor nödvändiga för att stödja barns förväntade utveckling
b) Känna till bedömningsinstrument för samspel mellan föräldrar och barn

5. Samhälle och samverkan
a) Kunna identifiera behovet av samverkan med andra aktörer (Socialtjänst, förskola, skola, BVC, somatisk sjukvård) vid  misstanke om atypisk utveckling
b) Kunna diskutera utvecklingspsykologiska frågor ur ett samhällsperspektiv
c) Känna till patient- och närståendeföreningar

6. Etik
a) Kunna tillämpa etiska perspektiv på utvecklingspsykologiska problemställningar
b) Förstå att faktorer som kön/genus, etnicitet, kultur, religion och generation påverkar barns utveckling
c) Förstå att social utsatthet och socioekonomiska faktorer påverkar barns utveckling

Uppdaterat 2023-03-01

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk:

Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P. & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi : Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur. kap 1-7. 

Hwang, P. & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Kap 2, 7-18.

Psykisk hälsa barn och unga (2012). Barns utveckling: Frisk-/riskfaktorer och effektiva insatser. 

Uppdaterat 2023-03-01

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.