Kritisk läkemedelsvärdering inom psykofarmakologi

Kursen kommer revideras 2018-11-26.

Kursen tillhör fördjupningsblocket inom psykiatri och ger ökad färdighet i kritisk läkemedelsvärdering och evidensbaserad läkemedelsanvändning. Kursen syftar till att studenten ska kunna värdera information om, nytta, risker och kostnader för läkemedel och andra behandlingar. Kursen hjälper den blivande psykiatern att se hur och om man vill implementera resultaten av kliniska prövningar i sitt kliniska arbete, och lär ST-läkaren använda översiktsmaterial, reviews, metastudier och kunskapssammanställningar i det kliniska arbetet, samt hur läkaren gör för att vid behov söka och värdera artiklar och kliniska prövningar, samt tolka och använda data från läkemedelsprövningar.

Du hittar mer information om kursens upplägg under fliken kursupplägg i menyn till vänster. 

Nedan hittar du en blankett med sammanställd information om aktuella kursomgångar. Du kan ladda ner dem för exempelvis din ledighetsansökan.

Syfte och kompetensmål

Kursens syfte:

Ge ökad färdighet i kritisk läkemedelsvärdering och evidensbaserad läkemedelsanvändning.

Att kunna värdera information om, nytta, risker och kostnader för läkemedel och andra behandlingar.

Hjälpa den blivande psykiatern att se hur och om man vill implementera resultaten av kliniska prövningar i sitt kliniska arbete.

Lära ST-läkaren använda översiktsmaterial, reviews, metastudier och kunskapssammanställningar i det kliniska arbetet, samt hur läkaren gör för att vid behov söka och värdera artiklar och kliniska prövningar, samt tolka och använda data från läkemedelsprövningar.

Kursens kompetensmål

Efter kursen ska du kunna:

1. Ska kunna identifiera kliniska läkemedelsstudier och kritisk granska data om läkemedelsbehandlings effekt
   
   
2. Värdera evidensgraden av olika läkemedelsstudier
   
   
3. Kunna bedöma om studieresultatet är relevant för behandlingen av en specifik patient (utifrån inklusions- och exklusionskriterier)
   
   
4. Tolka resultat rörande läkemedelsbehandling, samt relatera detta till relevant litteratur
   
   
5. Skilja statistisk signifikanta skillnader från kliniskt signifikanta skillnader i läkemedelsstudier
   
   
6. Beräkna Number Needed to Treat (NNT) utifrån studiedata, samt kunna använda begreppet i kliniska ställningstaganden
   
   
7. Identifiera den förväntade nyttan av en behandling från en läkemedelsstudie, samt ta fram kommunicerbara effektmått för dialog med patient, patientens anhöriga och kollegor
   
   
8. Beräkna Number Needed to Harm (NNH) utifrån studiedata samt kommunicera förväntad risk för biverkningar av en behandling till patient, patientens anhöriga och kollegor
   
   
9. Kritiskt värdera information från Läkemedelsindustrin och identifiera fallgropar i presentationer av läkemedelsstudier, samt ställa kliniskt relevanta frågor
   
   
10. Identifiera och kunna hantera läkemedelsbiverkningar hos den enskilda patienten, samt ha kännedom om läkemedelsverkets  rapporteringssystem för läkemedelsbiverkningar (farmakovigilans)
    
    
11. Känna till de vanligaste skattningsskalorna inom psykiatrin och hur de används i kliniska studier (t.ex. PANNS, MADRS)
    
    
12. Tillämpa analys av läkemedelskoncentrationer (TDM terapeutic drug monitoring) och genetiska undersökningar inom psykofarmakologisk behandling
    
    
13. Känna till förutsättningarna för att driva eller delta som prövare i en läkemedelsstudie

Uppdaterat 2021-08-20

Litteraturlista

OBS: Vi reserverar oss för att vissa ändringar i litteraturen kan förekomma i specifika kursomgångar  

Obligatorisk litteratur

Moher et al (2010). BJM

Schulz, K.F. och Grimes, D.A. (2018). Essential concepts in clinical research. (2 uppl).

Carl-Olav Stiller: Kursintroduktion med baskunskaper i kritisk läkemedelsvärdering.

Uppdaterat 2019-10-11

Kursupplägg

Kurserna enligt METIS-formatet omfattar sammanlagt en veckas arbetstid (40 timmar), men tiden är fördelad på tre delar.

Den första delen är självstudier på distans som sträcker sig över ca fyra veckor. Självstudierna innebär att själv läsa in sig på ämnet med hjälp av den givna litteraturlistan. Du som deltagare behöver även genomföra ett obligatoriskt självtest och göra en inlämningsuppgift som kan vara en fallbeskrivning eller liknande. Denna första del är beräknad till att ta totalt 12 timmar i anspråk.

Den andra delen är ett fysiskt kursmöte som vanligtvis pågår i tre dagar. På kursmötet får deltagarna arbeta vidare med de inlämnade fallbeskrivningarna, gå på föreläsningar och göra övningar. Den fysiska träffen inkluderar även en utvärdering. Denna andra del tar 24 timmar i anspråk, alltså tre heldagar.

Den tredje och sista delen är examinationsfasen som utgörs av en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften kan exempelvis vara att skriva en vårdplan eller att utföra en bedömning. Uppgifterna är utformade så att de är arbetsplatsnära, att de har klinisk relevans och att du får användning för det du lärt dig på kursen. Examinationsuppgiften är beräknad till att ta totalt 4 timmar i anspråk men deadline för inlämning ligger ca fyra veckor efter kursmötet.

Då examinationsuppgiften är inlämnad öppnas en kursutvärdering som är obligatorisk för att erhålla ett godkänt kursresultat.